Långsiktig, stabil och förutsägbar intäktsreglering krävs för elnäten

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Sverige behöver ett modernt, flexibelt och väl fungerande elnät så att Sverige även i ett alltmer elektrifierat samhälle kan lita till en trygg elförsörjning. Det förutsätter rimliga förutsättningar för att kunna driva en uthållig elnätsverksamhet. För att uppnå detta krävs en reglering av elnätsföretagens intäkter som är långsiktig, stabil, förutsägbar och framåtblickande.

Foto: Lena Berglund

Elnäten är en samhällsviktig infrastruktur där investeringar görs på mycket lång sikt. Stora delar av det svenska elnätet byggdes på 1960-, 70- och 80-talen och står därför inför stora upprustningsbehov. Samtidigt ställer en kraftig befolkningstillväxt i många städer, introduktionen av flexibel elanvändning hos kunderna, elfordon, ny elintensiv industri, solceller och vindkraft, helt nya och utökade krav på elnäten. Detta för att möjliggöra klimatomställningen av samhället.

En reglering måste styra mot tydliga och konkreta mål där en balans uppnås mellan de olika aktörernas intressen. Till exempel att kunderna ska få en optimal leveranssäkerhet till en skälig avgift. Detta samtidigt som elnätsföretagen i konkurrensen på kapitalmarknaden måste kunna attrahera kapital till nödvändiga investeringar och genom väl valda incitament även kunna belönas för goda prestationer till låg totalkostnad. Med en ansats enligt ovan underlättas detaljutformningen av regleringen. Regleringen kan med fördel utvecklas och tillämpas med ökat inslag av dialog mellan elnätsföretagen och övriga intressenter.

Energiföretagen anser att:

  • Nuvarande intäktsreglering behöver snarast ses över och utvecklas inför tillsynsperioden 2024–2027. Efter en lång tid av osäkerhet behövs nu en stabilitet i förutsättningarna för elnätsverksamhet.
  • Syfte och mål med intäktsregleringen måste beslutas innan detaljer i regleringsmodellen kan fastställas. Regleringen ska vara balanserad mellan olika aktörers intressen och bidra till att elnäten långsiktigt kan möjliggöra en samhällsutveckling i tillväxt och omställning med hög leveranssäkerhet.
  • Utvecklingen av intäktsregleringen ska ske på ett transparent sätt för ökad förutsägbarhet och med värnande om elmarknadens funktion. Politiken ska eftersträva ett brett beslutsunderlag i samband med eventuella förändringar i lagstiftningen genom kontakter med såväl Ei i dess oberoende myndighetsroll som med övriga intressenter. Akademin bör dessutom kunna bidra med relevanta forskningsresultat inom området. Inför tillsynsperioden 2024–2027 kan lämpligen en utredning bedrivas som en SOU.
  • Vid utveckling av intäktsregleringen är en successiv förändring att föredra framför tvära kast, då regleringsmodellen har ändrats i grunden ett flertal gånger redan sedan avregleringen 1996. Tillämpning av en real linjär kapitalkostnadsmodell och ett kapacitetsbevarande synsätt med normkostnader för investeringar är sådant som bör behållas för nödvändig kontinuitet.
  • Med en alltmer komplex regleringsmodell, bör det utredas om en enklare form av reglering skulle kunna tillämpas som ett alternativ. Så länge viktiga frågor ur ett kundperspektiv inte åsidosätts, skulle elnätsföretag kunna erbjudas en reglering med mindre administration mot en något lägre möjlig avkastning. En konsekvens skulle dessutom kunna vara att tid och resurser hos Ei skulle frigöras för dialog med det minskade antal bolag som fortfarande skulle vara reglerade fullt ut i den mer avancerade modellen.
  • Nödvändiga åtgärder, såväl genom investeringar som löpande kostnader (OPEX), i elnäten kräver långsiktiga, stabila, förutsägbara och framåtblickande villkor.
  • Ökade incitament krävs för att elnätsföretagen i högre grad ska motiveras att använda sig av så kallade OPEX-lösningar. Som ett komplement till traditionell nätutbyggnad kan ibland alternativa lösningar övervägas som utgörs av löpande kostnader snarare än investeringar. Med nuvarande reglering kan dessa lösningar aldrig ge mer än kostnadstäckning, varför det finns en inbyggd styrsignal att välja investeringar med möjlighet till avkastning. Det är viktigt att sådana OPEX-lösningar blir robusta och tillförlitliga för att elnätsföretagen ska nyttja dem och se dem som ett reellt alternativ.
  • Avvikelser mot intäktsramen bör korrigeras i efterföljande tillsynsperioder. Om det visar sig nödvändigt kan begränsningsregler behöva införas för att undvika alltför kraftiga prisvariationer.

Tillbaka till huvudsidan för positioner.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Tomas Malmström

Tomas Malmström

Ansvarig elnät, regelverk och marknadsroller
Enhet: Stab och medlemsdialog
Telefon: 08-677 25 02
E-post: tomas.malmstrom@energiforetagen.se