Vindkraft

Senaste statistiken över hur svensk el produceras (årsstatistik).

Letar du istället efter information om läget i kraftsystemet just nu? Besök Svenska kraftnäts kontrollrum.

Förr i tiden var det vanligt att ta vara på vindens energi. I Sverige var väderkvarnar en vanlig syn runt om i landet, och vid förra sekelskiftet fanns det cirka 2 000 väderkvarnar till exempel på Öland. Från 1800-talet tog ångkraften över och väderkvarnarna är idag tagna ur drift sedan länge, och en del av vår kulturhistoria som värnas av många. Nu är vindkraften tillbaka, men i en helt annan form. Det beror på att vindkraften är förnybar och en av lösningarna när det gäller att ersätta fossila bränslen för elproduktion och minska utsläpp av klimatgaser.

Antalet vindkraftverk i världen har ökat mycket snabbt de senaste åren och utan dem hade utsläppen av klimatgaser från elproduktion varit större. IEA:s World Energy Outlook 2022 ger prognosen i tre olika scenarier att vindkraften tillsammans med solceller är klart största kraftslag år 2050 (se graf nedan). 

En allt större del av svensk elproduktion

I mitten av 2000-talets första årtioende fanns bara några hundra vindkraftverk i Sverige. Enligt statistik från branschföreningen Svensk Vindenergi fanns cirka 5 250 vindkraftverk installerade i slutet av år 2022. Det finns vindkraftverk i stora delar av Sverige, framförallt längs kusterna och på andra ställen med bra vind, och det byggs ofta flera vindkraftverk tillsammans i en ”vindkraftspark”.

Sveriges största vindkraftspark var länge den havsbaserade parken Lillgrund, en bit söder om Öresundsbron. Under 2017 byggdes dock den större vindkraftparken i Blaiken med en installerad effekt på 247,5 MW. Den största vindkraftsparken i Sverige är år 2020 första etappen i det så kallade Markbygdenprojektet utanför Piteå som med sina 179 vindkraftverk har en installerad effekt på 644 MW. Etapp 1 av markbygdenprojektet producerar cirka 2,15 TWh per år, motsvarande elanvändningen för mer än 100 000 eluppvärmda villor eller hushållsel för över 1000 000 lägenheter.

Vindkraften har på några år gått från att stå för en obetydlig del av elproduktionen till att år 2022 producera cirka 20 procent av den el vi använder i Sverige. Det planeras även för ytterligare utbyggnad beroende på att produktionskostnaderna sjunkit så att vindkraften idag är konkurrenskraftig utan subventioner.

Tyskland och Spanien är de länder som har mest vindkraft i Europa, räknat i installerad effekt. Den globala ledaren är Kina, som har över en tredjedel av världens installerade vindkraftskapacitet. I Danmark kommer mer än 40 procent av all elproduktion från vindkraft, vilket är den högsta andelen i världen.

Vindkraftens miljöpåverkan

Vindkraften ger inga utsläpp till naturen under normal drift och lämnar inget miljöfarligt avfall efter sig. Marken kan dessutom lätt återställas. Vindkraftens miljöfrågor handlar mer om effekter på landskapsbilden och andra naturvärden – exempelvis fågellivet – och valet av plats är därför viktigt. När en plats väljs för att bygga vindkraft ska påverkan på både naturvärden och upplevelsevärden för friluftslivet vägas in liksom givetvis påverkan på omkringliggande bostäder.

En möjlighet är att anlägga vindkraftverk till havs, där det blåser oftare, vinden är starkare och färre människor störs. Det är dock än så länge betydligt dyrare att bygga och underhålla vindkraft till havs än på land. Kostnaderna för både landbaserad och havsbaserad vindkraft sjunker ganska fort, mest för havsbaserad men från en högre nivå.

Större och effektivare

Tekniken för vindkraftverk har utvecklats snabbt, med högre torn och större, effektivare turbiner. Genom att göra vindkraftverken större kan de producera betydligt mer el trots att bladen roterar långsammare än på små verk.

En utmaning med vindkraften är att vinden varierar. När det inte blåser måste elen komma någon annanstans ifrån. Sverige har unika förutsättningar att klara det utan att använda kraftverk med fossila bränslen, eftersom vi har mycket vattenkraft. Vattenkraften är reglerbar och vattnet kan lagras i dammar och användas för elproduktion vid tidpunkter när det inte blåser.

Vindkraften har sedan år 2003 i likhet med all förnybar elproduktion fått ekonomiskt stöd genom systemet med elcertifikat och det har möjliggjort den snabba utbyggnaden. Elcertifikatsystemet innebär att den som använder en kilowattimme el betalar några ören till den som investerat i vindkraft, eller annan förnybar energi. Riksdagen har dock beslutat att inga nya anläggningar får tilldelas elcertifikat efter utgången av 2021.

Det tar i genomsnitt flera år att få tillstånd att anlägga ett vindkraftverk, bland annat för att utreda påverkan på miljön.

Visste du att det blåser mer under den kalla delen av året? Vindkraften producerar därför mer under de kallare årstiderna.