Energiåret - årsstatistik

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Energiåret innehåller årsstatistik från medlemsföretagens verksamheter inom Energiföretagen Sverige. Det innefattar statistik inom områdena elproduktion, elanvändning, elmarknad, elnät, fjärrvärme, fjärrkyla och miljö. År 2019 är första året då Energiåret presenteras på ett nytt sätt i jämförelse med tidigare utgåvor av Energiåret. Därför avviker utseendet jämfört med de tidigare årgångarna som finns i meny till höger.

Vi har förändrat redovisningen av årsstatistiken i Energiåret. 2019 års Energiåret är upplagd i två delar:

1 PowerPoint-serie med 50 bilder och talarmanus

Bilderna är indelade i följande kapitel enligt innehållsförteckningen:

Elproduktion
Elanvändning
Elmarknad
Elnät
Fjärrvärme
Fjärrkyla
Miljö

För att komma åt talarmanus används "normalläge" i PowerPoint. Det är andra symbolen från vänster i nederkant, bredvid "anteckningar". Serien visas lämpligen i "bildläge", symbolen längst till höger.

PowerPoint-serien kan hämtas här.

Se enbart bilderna utan manus i pdf här (rekommenderas för mobiltelefoner och andra mobila enheter). 

2 Interaktiva diagram

Här följer ett antal utvalda diagram från Energiåret indelade i kapitlen "Svensk elproduktion och elmarknad" samt "Fjärrvärme och fjärrkyla".

Hovra muspekaren över bilderna för att visa värden och tryck på seriebeskrivningarna för att välja bort och lägga till serier i diagrammen.

Svensk elproduktion och elmarknad

De olika kraftslagens utbyggnad i elsystemet från 1950, här visade som producerad elenergi per år i TWh (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar, kWh). Utbyggnaden startade tidigare. Vattenkraften dominerade i början och kompletterades först med kondenskraft i bränsleeldade anläggningar med fossila bränslen. Mottryckskraft är kraftvärmeanläggningar i fjärrvärme och industri som både ger värme och el. De använder idag främst biobränslen. Kärnkraften byggdes ut till mitten av 80-talet. Vindkraften byggs numera ut kraftigt och solkraften har också inlett sin utbyggnad. Terawattimmar, TWh = miljarder kilowattimmar, kWh).

Din webbläsare stödjer inte canvaselementet

Källa: Energiföretagen

Installerad el-effekt är ett mått på produktionsförmågan. Den verkliga elproduktionen beror sedan på hur många timmar om året som kraftkällan kan utnyttjas. Här framgår hur vattenkraften avstannat i utbyggnad, samt hur kärnkraften och kondenskraften gradvis börjat tas ur drift. Mottryckskraften (uppdelad på kraftvärme i industri och fjärrvärmenät) visar mer varierad installerad effekt genom åren. Vindkraften visar en brant stigning och solkraften syns också i sitt startskede. Gasturbiner drivna av fossila bränslen används som reservanläggningar, vilket även gäller kondenskraften idag.

Din webbläsare stödjer inte canvaselementet

Källa: Energiföretagen Sverige *Avser första januari

Värmekraft är elproduktion där bränslen eldas eller som i kärnkraften uranbränsle som skapar värme. Utvecklingen av bränsleanvändningen i övrig värmekraft (all värmekraft utöver kärnkraft) från år 2002 visas i bilden. Här ingår kraftvärmeverk som producerar el och samtidigt levererar värme till fjärrvärmesystem eller industrier. Dessutom kondenskraftverk och gasturbiner som bara producerar el och som idag är reservkraftverk (ingår här i serien fjärrvärmesystem). Användningen av biobränslen och avfall har ökat kraftigt i övrig värmekraft, medan de fossila bränslena minskat. I bränslegruppen ”övrigt” ingår ånga som avleds från industriprocesser och sådant som däck som inte räknas till vanligt avfall.

Din webbläsare stödjer inte canvaselementet

Källa: Energiföretagen

År 1970 gick knappt 7 procent av konsumentpriset till staten i skatt. 1 januari år 2020 utgjorde elskatt, moms och elcertifikat 47 procent av konsumentpriset. Elnätsavgiften uppgick till 27 procent och elhandelspriset till 26 procent. Svängningar i elhandelspriset, till följd av att spotpriserna varierar, påverkar andelarna mellan de tre kostnadsposterna. Detta gäller vid avtal om rörligt elpris, vid avtal om fast elpris är elhandelspriset konstant under avtalets bindningstid.

Din webbläsare stödjer inte canvaselementet

Källa: Energimyndigheten, SCB *Avser januari månad

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärmens årsanvändning graddagskorrigeras utifrån ett normalår (temperatur), där temperaturuppgifterna tas från SMHI. Därmed visas hur den verkliga fjärrvärmeanvändningen skulle sett ut om temperaturen följt normalåret. Där den röda kurvan ligger under den grå har temperaturen varit varmare än under normalåret. År 2010 var till exempel ett kallt år.

Din webbläsare stödjer inte canvaselementet

Källa: SCB, Energiföretagen Sverige *Preliminära siffror 2019

Fördelningen av bränslen till fjärrvärmen år 2019 i fyra huvudkategorier. De vanligaste bränslena till fjärrvärmeproduktion är grot, sågspån, bark och träflis – så kallade sekundära biobränslen, som är förnybara bränslen. Näst största bränsle är avfall som är ett återvunnet bränsle.

Din webbläsare stödjer inte canvaselementet

Källa: Energiföretagen Sverige

Här syns den kraftiga nedgången i användningen av fossila bränslen i fjärrvärmen tydligt samtidigt som förnybar och återvunnen energi ökat. Koldioxidutsläppen har samtidigt minskat lika kraftigt. Från att på 1980-talet ha legat på cirka 325 gram koldioxid per kWh låg utsläppen år 2019 på drygt 50 g koldioxid per kWh. 

Din webbläsare stödjer inte canvaselementet

Källa: Energiföretagen Sverige

En bild av fjärrkylans utbyggnad, där komfortkyla byggs ut, framför allt i kontorslokaler, butiker och vårdinrättningar. Det syns i mängden levererad fjärrkyla som har en ökande trend med toppar under varma perioder, som sommaren år 2018. Fjärrkylenäten byggs ut som bilden visar, men även fjärrvärmenäten kan tillsammans med värmepumpar utnyttjas för fjärrkyla där det passar. Här kan du läsa mer om fjärrkylan 2019.

Din webbläsare stödjer inte canvaselementet

Källa: Energiföretagen Sverige

 

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Kalle Lindholm

Kalle Lindholm

Kommunikatör
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 26 55
E-post: kalle.lindholm@energiforetagen.se