Förslag på nätkod för efterfrågeflexibilitet framtaget

De så kallade nätkoderna är EU-förordningar och lagar som ska uppfyllas. Nätkoderna är regelverk som ska underlätta harmoniseringen, integrationen och effektiviteten av elmarknaden och för att uppnå mål om att minska klimatutsläppen, öka förnybar energi och minska energianvändningen.

• Två av nätkoderna Anslutningskoden för generatorer (RfG) och Driftskoden (SO) ställer nya krav på anslutningsprocesser, anslutningskrav och godkännandeprocesser. Just nu är dessa under uppdatering för att hantera bland annat laddinfra, energilager och nya tekniska krav.
• Nätkoden om driften av elöverföringssystem (SO) handlar om bland annat gemensamma grundförutsättningar för driftsäkerhet och ställer krav på datautbyte mellan energisystemets aktörer.
• Nätkoderna handlar också om ramverket för balansmarknaderna samt om vilka regler som gäller för omdirigering av elproduktion och elkonsumtion efter dagen-före marknaden. Sedan finns också nätkoder om marknad, nöddrift och återställning samt cybersäkerhet.

Den nya nätkoden för efterfrågeflexibilitet

Under 2023 har en grupp experter från EU DSO Entity och ENTSO-e på uppdrag av EU-kommissionen och utifrån ett ramverk framtaget av ACER, arbetat med förslaget till en ny nätkod, nätkoden för Efterfrågeflexibilitet (DR) som kan läsas här (DR, Demand Response). Detta är en nätkod som påverkar många aktörer. Nätkodens syfte är att:

• Utveckla de regelverk som behövs för att möjliggöra användningen av efterfrågeflexibilitet i den dagliga driften av näten.
• Etablera ett ramverk för koordinering av aggregatorer och balansansvariga parter.
• Etablera minimikrav för utvecklingen av nationella flexibilitetsregister.
• Fastställa riktlinjer för att utveckla lokala marknader för hantering av överbelastning och produkter för spänningsreglering, och deras samverkan med andra icke marknadsbaserade produkter.
• Etablera mekanismer för att säkerställa koordinationen mellan TSO:er och DSO:er för att möjliggöra användningen av flexibilitet som har sitt ursprung i efterfrågeflexibilitet vid drift av näten.

En nyhet med nätkoden – som ska träda i kraft i slutet av nästa år – är att alla elnätsföretag (lokalnät, regionnät och stamnät) tillsammans i varje medlemsland ska ansvara för att ta fram och utveckla nationella regelverk, i dialog med berörda aktörer, som sedan ska godkännas av Energimarknadsinspektionen. Det innebär i praktiken att elnätsföretagen ska göra nationella överväganden inom specifika områden och samla dessa i ett ”nationellt regelverk”.

Två informationsaktiviteter om nya nätkoden – 13 och 26 oktober

Nu finns ett första utkast som ska ut på remiss brett (elnätsföretag ger input genom nätorganisationerna EU DSO Entity och ENTSO-e). EU DSO Entity och ENTSO-e har ett öppet informationsmöte den 13 oktober klockan 9:00–11:00. Anmälan till den 13 oktober kan göras här.

Energiföretagen och AG Flex- och stödtjänster bjuder dessutom in till ett öppet informationsmöte på svenska den 26 oktober klockan 13:00–14:30. Alla välkomnas att delta på webbinariet, som ska presentera nätkoden och ge möjlighet att komma med frågor och inspel. För elnätsföretagen går det även att skicka in inspel till AG Flex- och stödtjänster samt till de svenska representanterna på EU DSO Entity. Information om och inbjudan till webbinariet den 26 oktober går ut separat i närtid.

Så här har nya nätkoden tagits fram

Nätkoden för Efterfrågeflexibilitet (DR) skrivs av sju representanter vardera från det nyetablerade EU DSO Entity (samarbetsorganisation för elnätsföretag, DSO:er), och från ENTSO-e (Europas stamnätsorganisation för stamnätsföretag, TSO:er), med inspel från hundratals experter.

Från Sverige deltar Yvonne Ruwaida (Vattenfall Eldistribution) som representant för EU DSO Entity i 14-mannagruppen. Svenska experter i arbetet med nätkoden hos EU DSO Entity är dessutom Adam Nilsson (Jämtkraft) och Rebecca Samuelsson (E.ON). De svenska deltagarna i EU DSO Entity har fått en del värdefull input i det pågående arbetet med att skriva nätkoden från Energiföretagens AG Flex- och stödtjänster (läs tidigare nyhet om arbetsgruppen här), och från dialoger med bland andra Slutkundsrådet och Eldistributionsrådet hos Energiföretagen Sverige.