Energiföretagen förklarar: Sverigepriser på el – funkar det?

Viktiga utgångspunkter

Eftersom det inte är en enkel sak att prisreglera en marknad måste de förslag på prisregleringar som lyfts fram i debatten på ett vederhäftigt sätt ta hänsyn till flera faktorer. Energiföretagen vill också lyfta fram att det även finns organisatoriska såväl som juridiska dilemman som måste hanteras.

1. Åtgärderna får inte påverka de långsiktiga incitamenten att investera i fossilfri lågkostnadsproduktion.
2. Åtgärderna får inte leda till att kraftproduktion lämnar spotmarknaden.
3. Ingrepp på elmarknaden kräver att marknadsövervakande myndigheter kan förhindra att aktörer missbrukar möjligheter till arbitrage. Här kan Kalifornien framhållas som ett varnande exempel då en ogenomtänkt prisreglering ledde till långsiktig ekonomisk skada och roterande bortkopplingar.
4. För det fjärde ska en föreslagen modell också kunna implementeras generellt i åtminstone de nordiska och baltiska länderna. Dessa länder har ett väl utvecklat samarbete kring handel och leveranssäkerhet som genom åren gagnat inte minst det svenska kundkollektivet.

En förändring måste beakta flera perspektiv

Ofta beskrivs de europeiska och den svenska elmarknaden som avreglerade, vilket är felaktigt. Tvärtom så finns det fler regler än förr, inte minst vad gäller marknadsövervakning. Det finns bland annat stränga regler om informationsskyldigheter för marknadens aktörer, mer omfattande än vad som gäller på till exempel aktiebörserna.

Det finns också flera övervakningsinstanser på marknaden. Varje elbörs i Europa har en egen övervakningsfunktion eftersom deras kunder måste kunna lita på att allt fungerar som det ska. Flera olika myndigheter utövar övervakning i länderna; dels finansmyndigheter, dels myndigheter som är ansvariga för tillsynen över energimarknaderna (i Sverige Energimarknadsinspektionen). Dessutom övervakas alla marknader av den europeiska reglermyndigheten ACER.

Ett förslag som nu lyfts i media, av privata debattörer liksom politiska partier, syftar till att behålla svensk elproduktion i Sverige för att man menar att vi på så vis kan pressa ner elpriset. Däremot saknas det beskrivningar av vilka praktiska åtgärder som behöver genomföras för att uppnå målet. Denna information är dock helt nödvändig för att kunna göra en realistisk bedömning av förslaget.

Då det finns ett stort intresse för denna modell som delar in elmarknaden i två, med ett sverigepris och ett exportpris, vill vi trots avsaknaden av en fullständig beskrivning av prisregleringsmodellen försöka kommentera och göra några korta generella bedömningar av de hinder som måste överkommas. Här lyfter vi utmaningarna ur perspektiven: ekonomiska hinder, leveranssäkerhet, juridiska hinder och praktisk genomförbarhet.

Ekonomiska hinder

Det pratas ofta om behovet att ändra prissättningsmodell på elmarknaden då man menar att den marginalprissättning som sker inte fungerar. Men marginalsprissättning är ingen modell utan resultatet av frivillig handel.

Det är således viktigt att betona att alternativet till den fria prisbildning vi har i dag är någon form av prisreglering. För att en prisreglering ska ge avsedd effekt är det dock viktigt att den hanterar de av oss ovan uppställda kriterierna (1-4).

Förslaget att särskilja ett svenskt elpris från priset på den exporterade elen är inte genomförbart utan att det samtidigt införs restriktioner för marknadsaktörerna. Två olika priser innebär att någon tvingas att sälja till ett lägre pris, medan andra tillåts sälja till ett högre pris. Utan någon reglering kommer alla aktörer att vilja sälja på marknaden med högre pris. Reglerande myndigheter måste således kunna hantera den indelning av vem som får bjuda in sin el på vilken delmarknad som blir följden av en sådan reglering.

Vidare måste reglerande myndigheter nu i större utsträckning hantera på vilka delmarknader företagen ska agera. En producent kan inte bara vara aktiv på den s.k. spotmarknaden utan även på intradag- respektive balanskraftsmarknaderna. Idag görs detta urval av aktörerna själva men en artificiell prisbildning genom en prisreglering kommer att förändra drivkrafterna och därmed vad aktörerna kommer att vilja göra.

På kort sikt innebär ett avsteg från marknadsprissättningen att aktörerna inte ges korrekta signaler om behovet av att anpassa sin produktion eller förbrukning och på längre sikt kan det innebära att nödvändiga investeringar i lågkostnadsproduktion inte genomförs.

Leveranssäkerhet

Vissa debattörer pekar ofta på motsägelsen att Sverige har elbrist och samtidigt en omfattande export av el. Men eftersom el inte går att lagra så måste man särskilja mellan energi och effekt.

Sett över ett år så produceras mer elenergi än vad som används inom Sverige. Den bristande lagringsförmågan innebär att man inte kan spara el vid hög produktion för att använda vid ett senare tillfälle. Genom att exportera energiöverskottet uppstår dels exportintäkter, dels bidrar elexporten till att ersätta fossil elproduktion på kontinenten med minskade koldioxidutsläpp som följd. Eftersom kraftflödet över gränserna bestäms av prisskillnader så säger exportöverskottet egentligen inget mer än att elpriserna i Sverige i genomsnitt är lägre än i omvärlden.

Men den svenska elproduktionen är inte alltid tillräcklig, eller billig nog, för att täcka den svenska efterfrågan på el och under de tillfällena så importerar Sverige el från omvärlden. Enligt Svenska kraftnäts senaste kraftbalansrapport så finns det under en normalvinter ett effektunderskott på minst 1400 MW, beroende på omständigheterna. Således är Sverige beroende av utrikeshandeln för att upprätthålla leveranssäkerheten.

Juridiska hinder

Eftersom Sverige är medlem i EU så innebär det gällande regelverket att det inte är tillåtet att särbehandla kunder i Sverige jämfört med kunder i andra länder. I debatten om ”Sverigepris” hänvisar man till att det inte handlar om att begränsa exportvolymen till andra länder, men detta är inte relevant. Genom att aktivt vidta åtgärder som ska generera lägre priser till svenska kunder än till utländska, så bryter man mot EU:s grundläggande fundament om fri rörlighet för varor och tjänster.

Här kan man direkt peka på införandet av elområden i Sverige den 1 november 2011, där den bakomliggande orsaken var Svenska kraftnäts exportbegränsningar som innebar högre priser för elkunder i andra EU-länder. Därav tvingades Sverige att vidta åtgärder vilket resulterade i att Sverige delades in i fyra elområden.

I debatten hävdas att denna form av prisdiskriminering är möjlig med hänvisning till att andra länder inom EU har fått godkännande av EU-kommissionen att genomföra åtgärder. Det är inte korrekt. De åtgärder som vidtagits har ingen koppling till prisdiskriminering relativt andra länder. I Spanien handlar det om ett godkännande om statliga subventioner för naturgas som används till elproduktion. Detta har bland annat lett till ökad elexport till Frankrike och en ökad användning av naturgas i Spanien. Polen lyfts också fram som exempel, men den polska stamnätsoperatören har inte fått något undantag från regelverket utan de begränsningar som uppkommer hänförs till skydd av driftsäkerheten.

Åtgärderna i andra länder är alltså att likställa med de åtgärder som vidtagits i Sverige, på grund av energikrisen i Europa, där regeringen t.ex. använt Svk:s flaskhalsintäkter för att betala ut elstöd till hushåll och företag.

Praktiskt genomförande

Elmarknaden består egentligen inte av en marknad, utan flera, men det vi vanligen syftar på när vi pratar elmarknaden är dagen-före marknaden som också kallas för spotmarknaden. På spotmarknaden beräknas det pris som sedan ligger till grund för de elpriser som elkunderna får av sin elhandlare (här kan du läsa mer om spotmarknaden och hur elpriset sätts).

Handeln på spotmarknaden sker genom en daglig auktion där elpriserna för de flesta elområden i Europa beräknas samtidigt som hur elen ska flöda mellan dessa områden. Till denna auktion anmäler de europeiska systemoperatörerna hur mycket överföringskapacitet som finns tillgängligt för handel, medan marknadsaktörerna lägger köp- och säljbud till någon av flera elbörser över hela Europa, där Nord Pool är en av dessa. Klockan 12 skickas alla dessa bud in till en europeisk gemensam algoritm där beräkningarna sker. Det är således inte Nord Pool som på egen hand gör beräkningarna med en egen modell.

Det är i denna beräkning som de svenska elpriserna bestäms (samtidigt som de europeiska) baserat på bud i de fyra svenska elområdena, den tillgängliga överföringskapaciteten inom Sverige liksom den till omkringliggande länder.

Här uppstår då frågetecknet om hur beräkningen av ett ”Sverigepris” ska ske. Hur ska överföringskapaciteterna hanteras? Vilka överföringskapaciteter ska finnas med i beräkningarna och på vilket sätt? Beräkningarna kan resultera i antingen export eller import. Ett resultat kan vara att kraften flödar från norra Sverige till södra Sverige via Finland. På samma sätt kan kraft transiteras från norra till södra Norge.

Enligt vissa debattörer ska svenska priser bestämmas i en första auktion, vilket sen ska följas av en andra auktion för att bestämma kraftutbytet med omvärlden. Hypotetiskt kan konsekvenserna av detta bli att en första auktion leder till import, medan en andra auktion leder till export, eller det omvända. I en sådan situation uppstår därmed en obalans i utrikeshandeln som måste hanteras på något sätt.

Redan i dag är tidsschemat för den dagliga auktionen knappt och börserna arbetar för att effektivisera algoritmen för att förkorta beräkningstiden. Möjligheterna att införa en extra auktion är därmed små. Samtidigt uppstår andra frågetecken; ska Europa vänta på att Sverige ska genomföra en egen auktion, vilken måste omfatta buden från resten av Europa? Och i en andra auktion; ska de europeiska buden vara de samma trots att förutsättningarna förändrats i och med att det redan beräknats ett svenskt pris? För den delen, ska de svenska buden vara de samma?

Ovanstående resonemang är dock helt hypotetiskt då det som sagt inte finns någon ytterligare information om hur debattörerna avser att deras förslag ska genomföras i praktiken. Men som läsare kan förstå; ett ”Sverigepris” är enklare att föreslå i teorin än att genomföra i praktiken.

För den som vill läsa mer om elmarknaden och kraftsystemet finns mycket information på Energiföretagens hemsida, av vilket nedan är ett urval:

Så funkar kraftsystemet – en förenkling - Energiföretagen Sverige

Elbristen har många ansikten – Energiföretagen förklarar

Svenskt ”elöverskott” på export – Energiföretagen förklarar

Energiföretagen förklarar: Exportöverskott och ont om el – samtidigt

Energiföretagen förklarar: Därför ser vi nu högre elpriser

Energiföretagen förklarar: Elområden och elpriset

Energiföretagen förklarar marginalprissättning på elmarknaden

Vem äger elproduktionen? - Energiföretagen Sverige

Elhandel & Elmarknad - Energiföretagen Sverige