Ebba Busch i Luxemburg för att diskutera EU:s nätpaket

På energirådsmötet stod en diskussion om det europeiska nätpaketet i centrum, där medlemsländerna efter flera månaders förhandlingar nu enats om en gemensam linje. Förslaget, som presenterades av EU-kommissionen i december, syftar till att snabba på utbyggnaden av elnäten – en fråga som pekas ut som en av de största flaskhalsarna för elektrifieringen i Europa.  

Medlemsstaterna har dock, i och med ministerrådets kompromiss, gjort flera justeringar i förslaget. Obligatoriska system för tyst godkännande blir frivilliga, automatiska godkännanden av nätanslutningar tas bort och tidsfristerna för att ansluta mindre projekt – som förnybar elproduktion, lagring och laddinfrastruktur – förlängs. Länderna får också större inflytande över den framtida EU-gemensamma nätplaneringen. Samtidigt behålls paketets grundpelare, om en stärkt gemensam nätplanering inom EU, utvecklade regler för gränsöverskridande infrastruktur och åtgärder för att korta tillståndsprocesser.  

Energi- och näringsminister Ebba Busch har under det gångna halvåret gjort nätpaketet till en av regeringens viktigaste frågor på EU-nivå, mycket på grund av den föreslagna hanteringen av flaskhalsintäkter. Den svenska linjen har varit att dessa medel i första hand ska användas nationellt, snarare än att öronmärkas för gemensamma EU-projekt. I ministerrådets kompromiss mildras EU-kommissionens ursprungliga förslag. Istället för ett direkt krav på att 25 procent av oanvända flaskhalsintäkter ska avsättas till gränsöverskridande projekt, införs en stegvis modell där andelen initialt sätts till 10 procent och gradvis ökar. Dessutom ges systemoperatörer (Svenska kraftnät) möjlighet att använda medlen för andra nätinvesteringar om de inte tas i anspråk inom åtta år.  

Överenskommelsen innebär att ministerrådet nu är redo att inleda förhandlingar med Europaparlamentet, genom så kallade triloger, vilket väntas ske under det irländska ordförandeskapet senare i höst. Innan dess ska även parlamentet enas om sin ståndpunkt. Hur det slutgiltiga nätpaketet faktiskt kommer att se ut, vet vi alltså tidigast mot slutet av året.  

Under mötet startades också inledande diskussioner, bakom stängda dörrar, om EU:s ramverk för decenniet efter 2030, mot det gemensamma utsläppsmålet 2040. Under året väntas EU-kommissionen presentera förslag för ett reviderat utsläppshandelssystem (ETS), samt förändringar i förnybarhetsdirektivet (RED) och energieffektivitetsdirektivet (EED).  

Energiföretagen fortsätter att följa nätpaketet och post-2030 ramverket framöver i Bryssel.