Fjärrkylestatistik

Per produktionsteknik

Nedan visas vilka produktionstekniker som använts för produktion av kyla, hur mycket respektive teknik producerat och hur dessa fördelar sig. Siffrorna visar att det finns fyra tekniker som står för merparten av produktionen. Fjärrkyla från värmepump är den vanligaste tekniken som står för ungefär en tredjedel av produktionen.  Därefter följer produktion från kylmaskin och frikyla som hämtas från vattendrag. En knapp femtedel produceras med tekniken absorptionskyla., 

Fördelning kundkategorier 

Av de nära 2500 leveranspunkterna är den största kundgruppen kategorin ”Kontorsfastigheter och kommersiella lokaler” , till denna grupp levereras ungefär 40% av fjärrkylan. Därefter sker leveranserna till tillverkningsindustrin, offentliga lokaler och övriga lokaler. Delar av leveranserna saknar vi rapportering för men en del av dem är egenförbrukning. En  liten mängd fjärrkyla levereras till flerfamiljshus. 

Fjärrkylans klimatpåverkan

Fjärrkyla har generelt sett en låg klimatpåverkan. I kontrast till fjärrvärme har fjärrkylesystem ofta mer likheter med en stor kylmaskin. Därför har de endast indirekta utsläpp från elanvändning och eventuell värmeanvändning. 

Fjärrvärme produceras till stor del genom förbränning. Fjärrkyla däremot baseras inte nödvändigtvis på förbränning, utan kan produceras på flera sätt. Som frikyla från hav eller sjöar, från kylmaskiner, eller absorptionskyla. Absorptionskyla är ett sätt att framställa kyla med överskottsvärme och el.

För att absorptionskyla ska vara ekonomiskt lönsam krävs att det finns tillgång till överskottsvärme till ett lågt pris, exempelvis spillvärme från en industri eller avfallsförbränning sommartid, när värmen kanske annars bara kyls bort. Det sker alltså ingen extra produktion av värme i syfte att producera kyla, eftersom det inte är ekonomiskt lönsamt. Det gör att klimatutsläppen från fjärrkyla är väldigt små och på grund av de apekterna tar Energiföretagen iinte fram miljövärden på fjärrkyla.

Källa: Energiföretagen Sverige