Fjärrkylestatistik

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

Från den insamlade statistiken 2020 publiceras fördelning av produktionstekniker och kundkategorier, förutom som tidigare leveranser och nätlängd. Sammanfattningsvis kan konstateras att fjärrkylan stadigt byggs ut och att kyla från kylmaskiner och absorptionskyla är de vanligaste produktionsteknikerna med värmepumpar strax därefter. Kontorsfastigheter och kommersiella lokaler tar emot cirka en tredjedel av den levererade fjärrkylan.

Leveranser och nätlängd

De totala leveranserna av fjärrkyla uppgick år 2020 till 969 GWh. Det är en minskning med 21 GWh jämfört med året före. Fjärrkylan i Sverige byggs ut i ett stadigt tempo vilket syns på de ökande nätlängderna, 2020 ökade den totala längden fjärrkyleledningar till 656 km. Det är en tydlig indikation på att efterfrågan på fjärrkyla växer även om leveransen från föregående år minskade.

Din webbläsare stödjer inte canvaselementet

Per produktionsteknik

Nedan visas vilka produktionstekniker som använts för produktion av kyla, hur mycket respektive teknik producerat och hur dessa fördelar sig. Siffrorna visar att det finns fyra tekniker som står för merparten av produktionen. Fjärrkyla från kylmaskin är den vanligaste tekniken som står för 28 procent av leveranserna, absorptionskyla som använder fjärrvärme som energikälla är den näst vanligaste tekniken och står för 27 procent av leveranserna. De följs tätt av kyla från värmepump, och därefter frikyla som hämtas från vattendrag. 

imagelrnes.png

Förändringar från förra året är att fjärrkyla från kylmaskin står för flest leveranser och absorptionskyla näst flest. Förra året var förhållandet ombytt, men även då var de storleksmässigt väldigt lika. Utöver det har kyla från värmepumpar ökat 5 procentenheter främst på bekostnad av frikyla.

Fördelning kundkategorier 

Den största kundgruppen är kategorin ”Kontorsfastigheter och kommersiella lokaler” , till denna grupp levereras nästan en tredjedel av fjärrkylan. Förutom den fjärrkyla som inte är rapporterad ser vi att det är en ganska jämn fördelning kring 20 procent för övriga lokaler, offentliga lokaler och tillverkningsindustri inklusive mineralutvinning. Vi ser också en liten andel som går till flerfamiljshus. 

imageh4kwf.png

Fjärrkylans klimatpåverkan

Fjärrkyla har generelt sett en låg klimatpåverkan. I kontrast till fjärrvärme har fjärrkylesystem ofta mer likheter med en stor kylmaskin. Därför har de endast indirekta utsläpp från elanvändning och eventuell värmeanvändning.

Fjärrvärme produceras till stor del genom förbränning. Fjärrkyla däremot baseras inte nödvändigtvis på förbränning, utan kan produceras på flera sätt. Som frikyla från hav eller sjöar, från kylmaskiner, eller absorptionskyla. Absorptionskyla är ett sätt att framställa kyla med överskottsvärme och el.

För att absorptionskyla ska vara ekonomiskt lönsam krävs att det finns tillgång till överskottsvärme till ett lågt pris, exempelvis spillvärme från en industri eller avfallsförbränning sommartid, när värmen kanske annars bara kyls bort. Det sker alltså ingen extra produktion av värme i syfte att producera kyla, eftersom det inte är ekonomiskt lönsamt. Det gör att klimatutsläppen från fjärrkyla är väldigt små.

Källa: Energiföretagen Sverige

 

Kontakta mig om du vill veta mer

David Wästljung

David Wästljung

Ansvarig statistik (vikarie)
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 26 62
E-post: david.wastljung@energiforetagen.se