Fjärrkylestatistik

Per produktionsteknik

Nedan visas vilka produktionstekniker som använts för produktion av kyla, hur mycket respektive teknik producerat och hur dessa fördelar sig. Siffrorna visar att det finns fyra tekniker som står för merparten av produktionen. Fjärrkyla från kylmaskin är den vanligaste tekniken som står för 28 procent av leveranserna, tätt följt av kyla från värmepump, därefter frikyla som hämtas från vattendrag och absorbtionskyla. 

Fördelning kundkategorier 

Av de drygt 2150 kundabbonemangen är den största kundgruppen kategorin ”Kontorsfastigheter och kommersiella lokaler” , till denna grupp levereras drygt en tredjedel av fjärrkylan. Förutom den fjärrkyla som inte är rapporterad ser vi att det är en ganska jämn fördelning kring 15-20 procent för övriga lokaler, offentliga lokaler och tillverkningsindustri inklusive mineralutvinning. Vi ser också en liten andel som går till flerfamiljshus. 

Fjärrkylans klimatpåverkan

Fjärrkyla har generelt sett en låg klimatpåverkan. I kontrast till fjärrvärme har fjärrkylesystem ofta mer likheter med en stor kylmaskin. Därför har de endast indirekta utsläpp från elanvändning och eventuell värmeanvändning.

Fjärrvärme produceras till stor del genom förbränning. Fjärrkyla däremot baseras inte nödvändigtvis på förbränning, utan kan produceras på flera sätt. Som frikyla från hav eller sjöar, från kylmaskiner, eller absorptionskyla. Absorptionskyla är ett sätt att framställa kyla med överskottsvärme och el.

För att absorptionskyla ska vara ekonomiskt lönsam krävs att det finns tillgång till överskottsvärme till ett lågt pris, exempelvis spillvärme från en industri eller avfallsförbränning sommartid, när värmen kanske annars bara kyls bort. Det sker alltså ingen extra produktion av värme i syfte att producera kyla, eftersom det inte är ekonomiskt lönsamt. Det gör att klimatutsläppen från fjärrkyla är väldigt små.

Källa: Energiföretagen Sverige