Solceller och solenergi

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

Trots att Sverige ligger långt norrut har vi förvånansvärt bra lägen för solel. I norra Mellansverige finns anläggningar som producerar lika mycket, eller till och med mer räknat per år, än vissa anläggningar på kontinenten. Bättre möjligheter att lagra energi öppnar för ett ökat inslag av solceller i energisystemet.

Är du konsument och funderar på att installera solceller? Läs mer på Energimyndighetens Solportal.

Är du installatör av solceller eller producent/leverantör av växelriktare? Läs om godkända växelriktare "Rikta Rätt" på www.energiforetagen.se/riktaratt (nås även uppe till höger här på denna sida).

Senaste statistiken över hur svensk el produceras.

Bra förutsättningar för solceller i Sverige

För att vi ska kunna använda solenergi krävs förstås att solen skiner. Även om vi ibland kan tvivla, under våra ofta regniga somrar, så har Sverige många bra lägen för elproduktion i solceller. Intressant nog är en del av produktionen i norra Mellansverige som bäst i mars–april. Orsaken är främst att solcellerna kan utnyttja snöreflektioner och att solcellernas effektivitet är högre vid kyla. Detta är positivt eftersom vårfloden normalt inte kommit igång då (vilken påverkar vattenkraftproduktionen), samtidigt som elbehovet är stort.

En tumregel är att varje installerad kilowatt (kW) solceller i Sverige årligen ger cirka 1 000 kilowattimmar, kWh, el. För denna produktionsnivå krävs en yta på cirka 7 kvadratmeter.

Det finns politiska ambitioner att öka produktionen och Energimyndigheten har tagit fram en solenergistrategi som räknar med att produktionen kan öka till mellan 7 och 14 TWh (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar).

Ljusenergi blir el

I solcellerna omvandlas ljusenergi direkt till el. Solcellerna utnyttjar ämnen, så kallade halvledare som till exempel kisel, som tar upp ljusets energi och omvandlar det till rörliga laddningar. Positiva och negativa laddningar drivs åt varsitt håll i solcellen, så att en elektrisk spänning uppstår mellan cellens fram- och baksida. Denna spänning utnyttjas sedan för att producera el.

Solcellernas konkurrenskraft ökar och anläggningarna blir allt större

Den tekniska utvecklingen fortsätter i snabb takt och solceller får allt bättre verkningsgrad och görs av allt billigare material med mindre miljöpåverkan. Tillverkningsprocessen gynnas också av skalfördelar då den globala marknaden för solceller vuxit snabbt.  Kostnaderna för solceller har sjunkit med cirka 80 procent de senaste tio åren och fortsätter nedåt vilket resulterar i en allt större utbyggnad både vad gäller takförlagda anläggningar och fristående solparker.

Installation av solceller hos hushållskunder gynnas av olika typer av skatteavdrag. Exempelvis så får privatpersoner från och med den 1 januari 2021 nyttja ROT-avdrag för solceller, vilket innebär att ROT-avdraget för solceller är 15 procent skattereduktion. Ett hushåll som efter årsskiftet installerar nätanslutna solceller har rätt att nyttja det gröna avdraget på 15 procent av kostnaden (inklusive material och arbetskostnad) upp till ett tak på 50 000 kronor per person och år.

Det är även möjligt att söka stödet på nytt varje år, vilket innebär att man successivt kan bygga ut sin anläggning och köpa en batterilösning därefter. ROT-avdraget omfattar även en skattereduktion om 50 procent vid installation av batterilager eller en laddstolpe för elbil. Närmare information om reglerna för skattereduktionen för grön teknik finns på Skatteverkets hemsida här.

Dessutom får man som villaägare när man har överskott och säljer solelen via nätet en skattereduktion på 60 öre som dras av på inkomstskatten för varje såld kWh vilket ur systemperspektiv är tveksamt eftersom det bidrar till att subventionera el som sedan konkurrerar med övrig produktion på elmarknaden. Närmare information om reglerna för skattereduktion för mikroproduktion för förnybar el finns på Skatteverkets hemsida här.

Därutöver gynnas småskalig elproduktion med solceller av att har reducerad inmatningsavgift till elnätet enligt ellagen om anläggningen understiger 1 500 kW.

Solel - ett komplement till elsystemet sommartid

Tack vare den starka utvecklingen av både teknik och pris bedömer Energiföretagen att solceller börjar bli ett mer storskaligt alternativ, fram för allt i södra Sverige. Finansieringsuppläggen för investeringar i solel följer samma mönster som inom vindkraft och vilket medför att det i närtid planeras ett flertal solelparker med totalt hundratals megawatt installerad effekt.  Solceller kompletterar de övriga kraftslagen genom att producera mer el på sommaren till skillnad från övriga kraftslag. I en inte alltför avlägsen framtid med större möjligheter till lagring av energi ökar användbarheten av solel i elsystemet. Samtidigt så ger solen i ett säsongsperspektiv  mycket små tillskott när vi har ett  stort behov av elenergi under den mörka och kalla vintern.

Eftersom produktionen från solceller från stund till stund kan variera mycket snabbt, förutom de regelbundna variationerna – dag/natt och sommar/vinter – ställer det krav på att det samtidigt finns balanserande krafter i elnäten. Därför är det till exempel viktigt att behålla eller helst öka vattenkraftens reglermöjligheter och att de olika kraftslagens systemtjänster värdesätts på ett korrekt sätt.

Energiföretagen Sverige följer utvecklingen av solenergi noga, trots att tekniken idag inte påverkar vårt elsystem i någon större utsträckning I takt med att utbyggnaden blir större kommer också effekterna på kraftsystemet och kraven på och kostnaderna för elnätet öka.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Lars Andersson

Lars Andersson

Ansvarig för vindkraft, solenergi och energilager/vätgas
Enhet: Politik och kommunikation
Telefon: 08-677 25 04
Mobil: 070-111 27 02
E-post: lars.andersson@energiforetagen.se