Boverket presenterar slutlig energirenoveringsplan för bebyggelsen

– Det kan konstateras att Boverkets redovisade målbanor innebär att energianvändningen för uppvärmning sammantaget beräknas minska mindre än i Energimyndighetens referensscenarie i deras långsiktsscenarier till 2050. Det betyder att det framför allt är de nyligen beslutade energirenoveringskraven för lokalbyggnader där de två sämsta energiklasserna ska ha renoverats till 2030 respektive 2033 som policymässigt ser ut att bli mest styrande för renoveringstakten de närmaste åren, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för styrmedel och skatter på Energiföretagen Sverige.

I förhållande till förra årets preliminära underlagsrapport har den förväntade totala primärenergibesparingen i lokalbyggnadsbeståndet till följd av Boverkets beslutade föreskrifter om energirenoveringskraven (MEPS) ökat något och uppskattas nu till 4,9 TWh, vilket motsvarar ca 17,5 procent, under perioden 2020–2050. MEPS-gränsvärdena föreslås överensstämma med gränserna mellan energiklasserna enligt energiklassningen som gäller från och med den 1 oktober 2026. Detta innebär att den sämsta energiklassen G ska ha renoverats till 2030 och energiklass F till 2033, för lokalbyggnader.

För bostadsbyggnadsbeståndet har Boverket valt en linjär bana 2020-2050 som innebär att den genomsnittliga primärenergianvändningen, uttryckt som kWh/m2 och år, minskar med 10 procent till år 2050 jämfört med år 2020. Detta ger en total primärenergi-besparing i bostadsbyggnads-beståndet på 6,8 TWh, varav 4,0 TWh i småhusen och 2,8 TWh i flerbostadshusen.  

Boverkets rapport utgör underlaget för den nationella byggnadsrenoveringsplan som regeringen ska redovisa till EU-kommissionen. Boverkets rapport finns att läsa här: Underlag till den nationella byggnads-renoveringsplanen - Till den slutliga planen 2026

Nationell färdplan för införande av gränsvärden för klimatpåverkan (livscykel-GWP) från nya byggnader

Boverket har i en parallell rapport även redovisat en färdplan om införandet av gränsvärden för livscykel-GWP för nya byggnader. Förslaget till införande av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan bygger på Boverkets redovisning av regeringsuppdraget om krav på livscykel-GWP för nya byggnader och krav på gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan enligt EPBD-direktivet som är ute på remiss till och med den 23 oktober.

Boverkets förslag innebär att det införs gränsvärden som sätts för olika byggnadskategorier. För byggnader med referensvärden föreslås gränsvärden mellan 150–250 kg CO2eq/m2 bruttoarea (BTA). För kategorin övriga byggnader, där referensvärden saknas, före slås ett gränsvärde på 295 kg CO2eq/m2 BTA. För byggnader med specifika, klimatdrivande förutsättningar finns möjlighet till ett påslag på gränsvärdet i det enskilda fallet. För gränsvärden används indikatorn GWP-GHG och enheten kg CO2eq/m2 BTA. Boverket beskriver även en indikativ utsläppsbana för gränsvärden mellan 2030–2050.

Boverkets rapport finns att läsa här:
Utkast färdplan för införande av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan enligt EU-direktivet om byggnaders klimatpåverkan.