EU-kommissionens förslag till revidering av upphandlingsdirektiven

Offentlig upphandling motsvarar omkring 15 procent av EU:s BNP, och för den del som omfattas av EU-reglerna rör det sig om cirka 616 miljarder euro per år. Det gör upphandlingsreglerna till ett av EU:s starkaste styrmedel för att påverka investeringar, leveranskedjor och marknadsutveckling. EU-kommissionens utvärdering av upphandlingsdirektiven visar att reglerna fortsatt är komplexa, administrationen för betungande och att konkurrensen i upphandlingar är för svag, särskilt för små- och medelstora företag. Det ligger till grund för det nu presenterade förslaget.  

De största förändringarna i förslaget är att dagens tre direktiv för upphandling, varav en för försörjningssektorerna, där energisektorn ingår (motsvarande LUF), slås ihop till en förordning. EU-kommissionen föreslår kvalitativa kriterier för upphandling, vilket innebär att upphandlande enheter i större utsträckning ska premiera faktorer som grön och social hållbarhet, säkerhet och europeisk preferens (krav på andel europeiska produkter/tjänster) i upphandlingsförfaranden. EU-kommissionen föreslår också sektorsspecifika upphandlingsregler i den nya förordningen, som idag är spridda i mer än 50 olika rättsakter.  

Europeisk preferens är en av de mest omdiskuterade delarna av förslaget som även diskuteras i pågående förhandlingar om Industrial Accelerator Act (IAA). EU-kommissionen vill skapa möjligheter att i vissa fall prioritera europeiska produkter och leverantörer, för att stärka Europas konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Den främsta frågan handlar om vilka länder som ska omfattas av kriteriet, där en del förordar att endast EU:s medlemsländer (EU27) ska omfattas medan andra önskar en bredare definition med fler länder.   

För energisektorn i stort blir förslaget särskilt relevant för kommunala energibolag när det gäller utbyggnad av fjärrvärme, och elnät. Samtidigt är Sverige redan ett av tio medlemsländer som sedan tidigare har ett undantag på plats för upphandlingsreglerna kring kraftproduktion och elhandel, vilket inte påverkas av förslaget. Däremot skulle nätinvesteringar kunna omfattas av de nya kriterierna om till exempel kvalitet, resiliens och europeisk andel. Den centrala frågan då blir hur nya mål genom upphandlingskriterier ska förenas med behovet av snabba och kostnadseffektiva investeringar i elnät och energiinfrastruktur. 

Energiföretagen har fått förslaget på remiss från regeringen och kommer att ta fram synpunkter ur ett svenskt energiperspektiv. Vi välkomnar därför inspel från medlemmar som påverkas av förslagets delar relevanta för energibranschen. Kontakta Erik Thornström för erfarenheter eller inspel senast den 16 november.  

Förslaget i sin helhet hittar du här.