DEBATT: Nej, elnätbolagen får inte för mycket pengar
Publicerat av: Pontus Hammarlund ·
SLUTREPLIK I EXPRESSEN: Förslaget om hur nätbolagens intäkter ska regleras har debatterats den senaste veckan. Fastighetsägarna Sverige och Sveriges Allmännytta får nu svar på sin replik av Energiföretagen Sveriges vd Åsa Pettersson som menar att bilden av att företagen är överkompenserade inte stämmer.
Energiföretagen välkomnar att kundorganisationerna bidrar i debatten om ny elnätsreglering. Tyvärr märker vi hur Energimarknadsinspektionens bild av att elnätsföretagen har varit överkompenserade fått spridning. Det är olyckligt, eftersom den beräkningen bygger på två felaktiga premisser:
Att kostnaderna för att investera i elnät har följt den allmänna inflationen
Det är en enkel tanke att tänka: Att kostnaderna för att bygga elnät i Sverige borde öka ungefär lika mycket som andra priser på andra varor, som i Sverige redovisas i Kostnadsprisindex (KPI).
Men kostnaderna för att bygga elnät har tyvärr ökat mer än så, på grund av att byggnadskostnaderna (som mäts i Byggkostnadsindex, BKI) har ökat mer än den vanliga inflationen.
Skulle Ei jämföra mot BKI istället för det allmänna KPI, vilket också är det som deras styrande förordning rekommenderar, så får de en mer rättvisande bild av elnätsbolagens verklighet.
Att rörelsemarginal är ett rimligt vinstmått för elnät
Rörelsemarginal är ett ekonomiskt nyckeltal som visar hur stor del av ett företags vinst som blir kvar efter att alla rörelsekostnader har betalats, men innan räntor och skatt. Om en matbutik har 100 anställda och får 10 miljon i vinst vid årets slut innan räntor och skatt, så har den då en rörelsemarginal på 10 miljoner.
Men om ett elnätsbolag har 100 anställda och 100 miljoner i vinst, betyder det inte att det är ett mycket mer lönsamt bolag, utan endast att det investerat ett antal miljarder på att bygga elnätet. Det är den avkastningen som sedan används till att betala till exempel räntor. Den årliga kostnaden för rörelsen blir därmed väldigt liten i förhållande till vinst. Att försöka använda samma vinstmått för ett elnätsbolag med miljardinvesteringar mot till exempel en matbutik, ger därför en helt felaktig bild.
Att nyinvestera och återinvestera i de svenska elnäten är en helt avgörande fråga för Sveriges konkurrenskraft, elektrifiering och beredskapsförmåga i händelse av kris eller krig. Därför behöver en ny reglering bygga på verkliga fakta, och möjliggöra att Sverige fortsätter leverera elnät för ett elsystem i världsklass som stöttar samhällets utveckling.
Kontakta mig om du vill veta mer
Pontus Hammarlund
Pressansvarig
Enhet: Kommunikation
Telefon:
08-677 26 74
Mobil:
070-283 07 94
E-post: pontus.hammarlund@energiforetagen.se