Energiföretagen om Styrmedelsutredningen: Flera förslag stärker elektrifieringen

Styrmedelsutredningen, ledd av Svante Mandell, miljöekonomisk chef på Konjunkturinstitutet, har analyserat hur Sverige ska nå sina åtaganden inom EU:s ansvarsfördelningssektor (ESR) till 2030 och hur fossila bränslen kan fasas ut till 2045.

Behovet av att minska beroendet av fossila bränslen är fortsatt tydligt. Den geopolitiska utvecklingen visar samtidigt på sårbarheten i ett stort beroende av importerade fossila bränslen. Elektrifieringen är därför viktig inte bara för att nå klimatmålen, utan också för att stärka Sveriges robusthet och konkurrenskraft.

Elektrifiering är det huvudssakliga spåret

I remissvaret delar Energiföretagen utredningens bedömning att Sverige behöver ytterligare åtgärder i sektorerna utanför utsläppshandeln för att nå ESR-åtagandet till 2030 och målet om utfasning av fossila bränslen till 2045. Elektrifiering är det huvudsakliga och mest samhällsekonomiskt effektiva spåret för att minska transportsektorns utsläpp på lång sikt.

Energiföretagen ställer sig därför positivt till bland annat en förstärkt och breddad elbilspremie, fortsatt klimatpremie för tunga elfordon och arbetsmaskiner, en höjd reduktionsplikt och högre beskattning av fossila drivmedel. Vi tillstyrker också förslaget om en avståndsbaserad vägskatt med koldioxiddifferentiering för tunga fordon.

Sänkt elskatt stärker elektrifieringen – men behöver kombineras med åtgärder för fjärrvärmen

Energiföretagen är i grunden positiv till utredningens förslag om sänkt energiskatt på el men reformen behöver kompletteras med åtgärder som stärker fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft. Tillsammans med en högre beskattning av fossila drivmedel förbättrar en sänkt energiskatt på el prisrelationen mellan el och fossila alternativ, gör elfordon mer attraktiva och stärker drivkrafterna för elektrifiering. En lägre elskatt bidrar samtidigt till lägre elkostnader för hushåll och företag och stärker Sveriges konkurrenskraft och motståndskraft genom att minska beroendet av importerade fossila bränslen.

Energiföretagen ser också en generell sänkning av elskatten som en mer långsiktig och framåtriktad åtgärd än tillfälliga kompensationsstöd vid höga energipriser. En förutsägbar skattesänkning påverkar kalkylen redan när hushåll och företag väljer mellan fossila och elektrifierade lösningar och kommer alla elkunder till del, oavsett var i landet de bor. En lägre statisk skatt på varje kilowattimme ger dessutom större utrymme för prissignaler från elmarknaden och elnätet att bidra till en mer flexibel elanvändning.

Samtidigt påverkar en generell sänkning av elskatten konkurrensförhållandena på uppvärmningsmarknaden genom att elbaserad uppvärmning gynnas i förhållande till fjärrvärme. Energiföretagen anser därför att en större sänkning bör genomföras stegvis under en femårsperiod och kombineras med åtgärder som stärker fjärr- och kraftvärmens långsiktiga konkurrenskraft.

– Vi behöver långsiktiga spelregler där det konsekvent lönar sig att välja el och andra fossilfria alternativ framför fossila. En lägre elskatt är ett viktigt steg i den riktningen och stärker både elektrifieringen och Sveriges konkurrenskraft. Samtidigt måste reformen genomföras med ett helhetsperspektiv på energisystemet och kombineras med åtgärder som stärker fjärr- och kraftvärmen, bland annat de förslag som Energimyndigheten nyligen presenterat säger Erik Thornström, ansvarig för skatte- och styrmedelsfrågor på Energiföretagen.

Fjärr- och kraftvärmen behöver få bättre förutsättningar

När det gäller skatteförslagen för uppvärmningssektorn är Energiföretagen däremot mer kritiskt till utredningens förslag. Förslagen för uppvärmningssektorn är otillräckliga och konsekvenserna för fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft behöver analyseras bättre. Fjärr- och kraftvärmen bidrar bland annat med planerbar produktion, effekt, flexibilitet och balans i energisystemet och är därmed också en viktig möjliggörare för elektrifieringen.

Energiföretagen vill bland annat se sänkt energiskatt på el för elpannor och värmepumpar inom fjärrvärmeverksamhet som skulle bidra med stora systemnyttor för både el- och fjärrvärmesystemen med att flexibelt kunna utnyttja elöverskottssituationer för fjärrvärmeproduktion. En slopad energi- och koldioxidskatt för biooljor skulle bidra till en snabbare utfasning av de sista fossila oljorna i fjärrvärmeproduktionen och innebära en likabehandling av när motsvarande biooljor för biodrivmedel är skattebefriade.

De så kallade proportionerings-reglerna i lagen (1994:1776) om skatt på energi behöver också slopas eftersom de missgynnar fjärrvärmeföretags värme- och kylaproduktion i relation till tillverkningsindustrin. Fjärrvärmeföretag behöver kunna producera värme på lika skattevillkor som tillverkningsindustrin för industrikunder.

– Åtgärder behövs även för att bättre värdera fjärr- och kraftvärmens systemnyttor där det bland annat är angeläget att Energimyndighetens nyligen presenterade förslag för att stärka fjärr- och kraftvärmen genomförs, säger Erik Thornström.

En sammanslagen energi- och koldioxidskatt avstyrks

Energiföretagen välkomnar ambitionen att skapa en mer enhetlig koldioxidprissättning och undvika dubbelreglering när ETS2 införs. Däremot avstyrker vi förslaget att slå samman energi- och koldioxidskatten enligt den föreslagna modellen, eftersom den riskerar att innebära en fortsatt hög beskattning ovanpå utsläppshandeln och dessutom skulle drabba förnybara biooljor.

Långsiktiga spelregler behövs för transporternas elektrifiering

Remissvaret lyfter också behovet av långsiktiga och förutsägbara styrmedel som skapar goda planeringsförutsättningar för elektrifieringen. Investeringar i elnätsförstärkningar och större laddstationer behöver ofta beslutas flera år innan efterfrågan fullt ut har uppstått. Energiföretagen efterfrågar därför gemensamma långsiktiga prognoser för elektrifieringens utveckling, kompletterade med tydliga elektrifieringsmål eller indikatorer.

För den tunga trafiken behövs fortsatt utbyggnad av laddinfrastrukturen och goda förutsättningar för elnätsinvesteringar. Energiföretagen ser också positivt på ökad samordning av statens stöd till laddinfrastruktur.

– Den viktigaste långsiktiga principen är att fossilfria alternativ ska vara ekonomiskt attraktiva. Politiken behöver ge hushåll och företag tydliga och förutsägbara signaler som gör det möjligt att fatta långsiktiga investeringsbeslut. Samtidigt måste vi se till hela energisystemet när styrmedlen förändras, säger Erik Thornström.

Här kan du läsa Energiföretagen Sveriges remissvar.