När krisen kommer måste fjärrvärmen fungera

Publicerat av: Petra Andersson ·

Hur stärker vi beredskapen?

Fjärrvärmen är en viktig del av Sveriges energiberedskap. Men förmågan handlar om mer än värmeproduktion. El, bränsle, vatten, kommunikationer, reservdelar och människor måste fungera tillsammans. Vi har ställt några frågor till Carl Rådestad, säkerhetspolitisk strateg på Energiföretagen Sverige.

Vilka är de största utmaningarna för energibranschen just nu?
För mig handlar mycket om att gå från planer till faktisk förmåga. Vi behöver veta vad som verkligen måste fungera när läget blir svårt, vad vi gör när flera saker fallerar samtidigt och hur vi får tillbaka leveransen när något ändå går sönder. 

Vad gör fjärrvärmen särskilt viktig ur ett beredskapsperspektiv?
Fjärrvärmen värmer stora delar av våra städer och många viktiga verksamheter samtidigt som den minskar behovet av el för uppvärmning. Kraftvärmen har dessutom en särskild roll eftersom den producerar både värme och el lokalt och därmed knyter ihop energisystemen. 

Vad behöver utvecklas för att stärka fjärrvärmens beredskap?
Vi behöver bli bättre på att se hela kedjan. Det räcker inte att det finns reservkapacitet på ett värmeverk om vi saknar el, bränsle, vatten, personal eller kritiska reservdelar, eller om värmen i slutänden inte kan användas i byggnaden. 

Varför är privat–offentlig samverkan så viktig?
Ingen aktör sitter på hela lösningen. Företagen har en stor del av kunskapen och resurserna, medan staten behöver skapa tydlighet kring mål, ansvar, prioriteringar, regelverk och förutsättningar. Vi behöver bygga den samverkan innan krisen kommer, inte försöka skapa den mitt under den. 

Om du skulle ge fjärrvärmeföretagen ett råd inför 2027, vilket skulle det vara?
Börja med frågan: vad måste faktiskt fungera hos oss även när förutsättningarna förändras kraftigt? Och pröva sedan om planerna fungerar i verkligheten. Det är ofta först när vi övar tillsammans som vi ser vilka beroenden och luckor som faktiskt finns.

Vem ska betala för den beredskap som samhället behöver?
Det är en fråga vi måste våga prata mer konkret om. Företagen ansvarar för normal leveranssäkerhet, men när staten efterfrågar ytterligare förmåga för totalförsvaret behöver ansvar, ambitionsnivå och långsiktig finansiering hänga ihop. Här behöver den statliga finansieringen ökas utifrån de förslag till nya leveranssäkerhetsmål som presenteras för fjärrvärme och fjärrkyla.  Annars riskerar vi att ställa krav på förmåga utan att skapa förutsättningar för att bygga och vidmakthålla den. 

Är det viktigast att kunna stå emot en störning eller att snabbt kunna återställa verksamheten?
Vi behöver kunna göra båda. Vi kan inte skydda oss mot allt, så beredskap måste också handla om hur snabbt vi kan reparera, få fram kritiska komponenter och bränsle, mobilisera personal och få tillbaka nödvändig energileverans. Det är den faktiska förmågan att upprätthålla och återställa funktionen som är det viktiga.