Om metoden som användes för FNA 2026

Under våren 2025 startade Energiföretagen en ”task force” för att hantera de nationella tillämpningarna ur ett DSO perspektiv. Arbetsgruppen arbetade under hösten 2025 med att ta fram förslag på FNA-metoden tillsammans med Svenska kraftnät och i dialog med Ei. Gruppen har också anordnat ett antal webbinarier för att få inspel och informera alla DSO:er.

Metod och arbetssätt bygger på ACER:s (EU:s samarbetsorgan för reglermyndigheter) metod för flexibilitetsbehovsbedömning, sekundär lagstiftning från EU tillämplig som nationell lag i alla medlemsländer, som publicerades i 25 juli 2025. ENTSO-E och EU DSO Entity (samarbetsorganisationer inom Europa för TSO:er och DSO:er) tog fram ett förslag på metod till ACER. ACER i sin tur omarbetade förslaget något och godkände metoden.

Metoden definierar:

• Definiera data typ och format om flexibilitetsbehov som TSO och DSO:er ska tillhandahålla på nationell nivå till utsedd myndighet eller entitet.
• Ta fram vägledande kriterier för hur man bedömer olika flexibilitetsresursers förmåga att möta dessa behov.
• Fastställa metod för hur TSO och DSO:er ska analysera flexibilitetsbehoven på nationell nivå.

Med ingångsvärden

Under arbete mellan alla DSO:er och Svenska kraftnät att enas om vad som ska levereras på nationell nivå så har en överenskommelse tagits fram. Dokumentet beskriver den gemensamma överenskommelsen mellan Svenska kraftnät,  Energimarknadsinspektionen och elnätsföretagen om hur den första nationella flexibilitetsbehovsanalysen (FNA) 2026 ska genomföras i Sverige.

Bilagor till överenskommelsen:

• Definition av flexibilitetsbehov:  bilaga 1 
• Rapportstruktur FNA: bilaga 2 
• Instruktioner och Excel som ska fyllas i (uppdaterad 260316): bilaga 3
• Tidsplan: bilaga 4
• Utvärdering hinder och digitalisering: bilaga 5

Parterna har enats om att följa minimikraven i EU:s FNA-metod vid detta första genomförande samt hur data, analyser och rapportering ska samlas in och struktureras. Arbetet bygger på att lokal- och regionnätsföretag rapporterar sina flexibilitetsbehov, medan Svenska kraftnät sammanställer och analyserar den nationella bilden. Dokumentet reglerar även tidsplan, ansvarsfördelning och hur oenighet eller uteblivna leveranser ska hanteras. Arbetet med att fastställa ramarna för rapporteringen och vilken data och scenarier som ska användas ska uppdateras inför varje ny rapporteringsperiod.

• FNA-rapporten är en beskrivning av flexibilitetsbehov. Den ska inte tydliggöra vem som ska avropa flexibilitet eller hur kostnadsallokering ska ske. 
• Behov ska rapporteras av den som upplever begränsningen. Det innebär att underliggande nät ska rapportera ett flexbehov om det till exempel finns en begränsning i abonnemanget till överliggande nät om kunder behöver avropas på grund av det, även om det är på grund av till exempel flaskhalsar i det överliggande nätet. 
• Med flexibilitetsbehov avses behov av att ändra eller begränsa kunders inmatning och uttag av el, det vill säga alla behov av uppreglering och nedreglering - såväl aktivering som begränsning.