Nya energikraven inte teknikneutrala i val av uppvärmning

– Boverkets förslag blir inte teknikneutralt i valet mellan hållbara uppvärmningslösningar, vilket inte är förenligt med de uttalade ambitionerna om att byggreglerna inte ska styra valet mellan hållbara uppvärmningslösningar. Grundproblemet är att energikraven sätts utifrån den köpta och inte den använda energin, vilket gör att viktningsfaktorn för fjärrvärme med dagens kravutformning behöver sänkas till 0,5 för att uppnå teknikneutralitet. Energikraven borde också ha ett större fokus på själva byggnadens egenskaper där ett värmeförlusttal skulle vara ett bättre klimatskalskrav som fokuserar på att minska byggnadens faktiska energibehov. På det här viset anses ju två exakt likadana hus ha olika energibehov där det som värms med värmepump bedöms vara effektivare än det som värms med fjärrvärme, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för styrmedel, skatter, energianvändning och resurseffektivitet vid Energiföretagen Sverige.

De nya energihushållningsföreskrifterna är en del i genomförandet av det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. Parallellt genomgår energihushållnings-reglerna en reformering som det sista kapitlet i den modernisering av byggreglerna som Boverket genomfört de senaste åren som bland annat innebär att allmänna råd och referenser till standarder slopas. Intentionen är att de nya kraven ska utformas som funktionskrav som ska ge större möjligheter till teknisk utveckling och anpassning.

Energiföretagen har låtit konsultföretaget Anthesis analysera om föreslagna energikravens effekter på val av uppvärmningsform i flerbostadshus, kontorslokaler respektive småhus. Analyserna visar att de föreslagna kraven inte blir teknikneutrala i valet av uppvärmningslösning. För att uppnå teknikneutralitet behöver viktningsfaktorn för fjärrvärme justeras från dagens 0,7 till 0,5. Energiföretagen kommenterar också en rad andra delar kring de föreslagna energikraven bland annat förslag till nytt eleffektkrav, solenergikrav och ändrade geografiska justeringsfaktorer.

Boverkets nya energihushållningskrav i korthet

Boverkets förslag innebär omfattande ändringar i både beräkningsmetod och begrepp, bland annat följande:

• Energiprestandatal ersätter begreppet primärenergital
• Nollutsläppsbyggnadskrav införs, där inga fossila bränslen “på plats” får användas och byggnadens installationer ska ha kapacitet att reagera på externa signaler
• En generell skärpning av energikraven på 10 procent
• Nytt eleffektkrav vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT)
• Geografiska justeringsfaktorer sänks i främst nordligaste och södra Sverige
• Differentierade energikrav för lokalbyggnader med sju kategorier
• Byggnader ska vara anpassade för att installera solenergiteknik
• Stegvis skärpta installationskrav för solenergi i lokalbyggnader
• Energikrav införs för befintliga lokaler till 2030 (minst energiklass F) som skärps 2033 (minst energiklass E)

Energiföretagens remissvar om de nya energihushållningsreglerna i sin helhet kan läsas här.