Kraftigt höjda sanktionsavgifter inom säkerhetsskydd – närmar sig EU-nivåer

Regeringen föreslår att dagens modell med ett fast tak för sanktionsavgifter ersätts av en mer flexibel och riskbaserad ordning. I stället införs en omsättningsbaserad modell där avgiften kan uppgå till 2 procent av företagets omsättning, med ett högsta belopp på 120 miljoner kronor.

Det innebär att avgiftstaket i säkerhetsskyddslagstiftningen höjs från 50 till 120 miljoner kronor och att sanktionerna i större utsträckning anpassas efter verksamhetens storlek. Förslaget ligger därmed närmare den sanktionsmodell som används i NIS2 och andra EU-regelverk.

– För stora energibolag kan detta i praktiken innebära en betydligt högre finansiell exponering än tidigare. Det är därför viktigt att företagen redan nu uppmärksammar utvecklingen. De nu föreslagna förändringarna innebär samtidigt väsentligt skärpta krav och risker för medlemsföretagen, säger Emma Johansson, ansvarig för säkerhetsfrågor på Energiföretagen Sverige. 

Vad innebär förändringarna i praktiken?

Utöver de ekonomiska förändringarna innebär utvecklingen inom säkerhetsskyddet en tydlig skärpning av regelverket:

• Skärpt tillsyn och större myndighetsbefogenheter
• Högre krav på företagens säkerhetsskyddsarbete
• Tydligare ansvarsfördelning inom energisektorn mellan Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Strålsäkerhetsmyndigheten i centrala roller
• Utveckling mot mer proaktiv kontroll och ingripanden

För energiföretag innebär detta sammantaget att säkerhetsskyddsfrågor i högre grad blir en lednings- och styrelsefråga, med både regulatoriska och finansiella konsekvenser.

Energiföretagen Sverige anser att sanktionsnivåerna bör i större utsträckning spegla den faktiska risken för Sveriges säkerhet samt graden av brist.

Energiföretagen har tidigare uppmärksammat utvecklingen inom säkerhetsskyddet och behovet av ökad tydlighet i ansvar och tillsyn.

Läs tidigare artiklar

Kraven på säkerhetsskydd förtydligas ytterligare

Energiföretagens remissvar om stärkt säkerhetsskydd: Oklart hur det ska finansieras