EBR Klimatkalkyl ger nya insikter om elnätsverksamhetens klimatpåverkan

EBR Klimatkalkyl lanserades i juni 2025 och efter att ha tagits fram av EBR Hållbarhetsstyrning i samarbete med EBR:s Ekonomiutskott. Verktyget är utformat för att beräkna klimatpåverkan från investeringar och verksamhet i elnätsföretagens lokalnät utifrån EBR:s kostnadskatalog. Verktyget fångar framför allt det så kallade Scope 3 i elnätsföretagens klimatpåverkan, dvs utsläpp i leverantörs- och entreprenörsledet. Klimatkalkylen uppdateras årligen och i juli i år publicerades den senaste versionen, HMS 16:26.

Gemensamma mönster i hela branschen

En av de tydligaste lärdomarna som gruppen ser är att utsläppens fördelning är relativt likartad mellan olika elnätsföretag. Kabel står genomgående för den största delen av klimatpåverkan, följt av drivmedel och transformatorer. Att resultaten är så lika mellan bolagen bedöms hänga samman med att elnäten byggs enligt liknande principer och med gemensamma EBR-metoder.

Erfarenheterna visar också att klimatkalkylen skapar ett gemensamt språk och en gemensam metod för att diskutera klimatpåverkan mellan olika elnätsföretag och med entreprenörer och leverantörer. Det underlättar erfarenhetsutbyte, jämförelser och gemensamt lärande inom branschen.

Klimatkalkylen har använts som underlag för års- och hållbarhetsredovisningar, Scope 3-redovisning, utvärdering av alternativa investeringslösningar och analyser av vilka poster som driver klimatpåverkan.

– Det har varit intressant att se hur lika resultaten är mellan olika bolag. Det ger en möjlighet att diskutera gemensamma utmaningar och åtgärder i branschen. Klimatkalkylen ger också väldigt bra möjligheter att beräkna Scope 3-utsläpp ”bottom-up”, på en detaljnivå som få företag annars har möjlighet till, säger Karolina Viksten, ordförande för EBR Hållbarhetsstyrning och verksam vid Ellevio.

Stöd för uppföljning och prioritering

Flera företag lyfter att klimatkalkylen ger bättre förutsättningar att sätta klimatmål. Tidigare har klimatberäkningar ofta baserats på schabloner och uppskattningar eftersom tillräckligt bra data har saknats. Det har gjort det svårt att se om minskade utsläpp är resultatet av genomförda klimatåtgärder eller helt enkelt av minskade inköp och investeringar. Med klimatkalkylen blir det lättare att analysera vilka åtgärder som faktiskt bidrar till minskad klimatpåverkan.

Samtidigt framhåller flera företag att de fortfarande befinner sig i en lärandefas där metoder, arbetssätt och datakvalitet successivt utvecklas. Medan vissa har börjat använda klimatkalkylen som en del av sin löpande klimatredovisning och verksamhetsutveckling befinner sig andra i en uppbyggnadsfas där fokus ligger på att testa arbetssätt, identifiera databehov och skapa rutiner för klimatberäkningar.

– Klimatkalkylen ger en gemensam metod för jämförelser, men i flera fall finns också behov av att komplettera med företagsspecifika data för att spegla lokala förutsättningar och faktiska materialval, och inte minst för att se att ens klimatrelaterade åtgärder faktiskt ger effekt, berättar Karolina Viksten.

Klimatkalkylen är relevant även utanför rapporteringskraven

Företagen i arbetsgruppen konstaterar att många elnätsföretag sannolikt inte kommer att omfattas av lagkraven på hållbarhetsrapportering enligt CSRD. Trots det ser man ett fortsatt stort värde i att arbeta med klimatdata och klimatberäkningar.

Ägare, investerare, gröna obligationer, finansieringslösningar och olika hållbarhetsramverk efterfrågar i allt större utsträckning klimatrelaterad information. Klimatkalkylen ger därför ett viktigt underlag även för företag som inte omfattas av lagkraven. Resultaten används också för att prioritera åtgärder, följa upp klimatmål och analysera vilka insatser som ger störst effekt.

Stöd i upphandlingar och utvecklingsarbete

Arbetsgruppen ser även att klimatkalkylen kan användas som stöd i upphandlingar och för att beräkna effekten av att ersätta traditionella material och drivmedel med klimatförbättrade alternativ, exempelvis kabel och betong och HVO100 eller eldrift. Craftor, som är med i gruppen som representant för Sveriges Elkraftsentreprenörer, testar nu att få fram klimatdata med hjälp av inköps- och fakturainformation för att få ett bättre underlag för analyser och uppföljning. Målet är att få fram faktiska utsläpp kopplade till inköp och material.

– Det finns flera utvecklingsområden för EBR Klimatkalkyl, säger Emma Nolte, deltagare i EBR Hållbarhetsstyrning och hållbarhetschef på Craftor. Bland annat finns behov av att kunna hantera flera emissionsfaktorer för samma artikel när både konventionella och klimatförbättrade alternativ används. En annan fråga vi fortsätter att följa är hur framtida regelverk kan komma att påverka incitamenten för klimatarbete och investeringar.

De erfarenheter som samlats in under det första året kommer att användas som underlag för det fortsatta arbetet med EBR Klimatkalkyl och för det fortsatta erfarenhetsutbytet inom branschen. Kalkylen uppdateras årligen i samband med att EBR:s kostnadskatalog uppdateras.

EBR Hållbarhetsstyrning består för närvarande av representanter från: Ellevio, E.ON Energidistribution, Göteborg Energi Nät, Svenska kraftnät, Vattenfall Eldistribution, Öresundskraft Elnät och Sveriges Elkraftsentreprenörer.

Har du och ditt företag input att ge om EBR Klimatkalkyl, kontakta gärna Cecilia Klugman på Energiföretagen.