Intensiv höst för energi- och klimatpolitiken i Bryssel

En fråga som står särskilt högt på dagordningen under hösten är översynen av EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS. Europaparlamentets arbete har gått in i en viktig fas efter att över 3000 ändringsförslag har lagts fram inför de kommande omröstningarna i december. Energiföretagen har under året följt processen och haft samtal med beslutsfattare och förmedlat våra positioner och ändringsförslag. En central utgångspunkt är att EU ETS även efter 2030 behöver skapa en långsiktig och förutsägbar prissignal som stärker förutsättningarna för investeringar i elektrifiering och fossilfri energi. En annan central del där vi framfört konkreta ändringsförslag gäller inkluderingen av avfallsförbränning, som i sig är positiv men där villkoren för svenska bolag behöver stärkas. Det är också avgörande att inkluderingen inte förhandlas bort. Vi har också arbetat nära nordiska och europeiska kollegor, för att lyfta branschens syn på förslaget, genom bland annat gemensamma utspel, positionspapper och paneldiskussioner. Du hittar vår position kring EU ETS här.

Även elnätsfrågorna är i rampljuset i Bryssel. I juli presenterade EU-kommissionen ett förslag om nätavgifter. Förslaget har diskuterats i rådet och nu har även diskussionerna kommit igång i Europaparlamentet. Energiföretagen har tagit fram en initial analys och tillsammans med Nordenergi utarbetat en gemensam position som har förmedlats till relevanta beslutsfattare. Vi har också fört tät dialog med Regeringskansliet för att spela in våra synpunkter till den svenska positionen. Under hösten träffar vi europaparlamentariker som är ansvariga för förhandlingarna av förslaget och för en nära dialog med Sveriges ständiga representation för att lyfta den svenska energisektorns prioriteringar.

Under senhösten har EU:s energi- och klimatramverk efter 2030, alltså den huvudsakliga klimat och energilagstiftningen som ska hjälpa oss att uppnå EU:s klimatmål, tagit allt större plats i debatten. EU-kommissionens arbetsprogram för 2027, som presenterades i början av november, innebär att översynerna av energieffektiviseringsdirektivet (EED), förnybartdirektivet (RED) och styrningsförordningen skjuts fram och väntas först under första kvartalet 2027. Utformningen av det kommande ramverket blir mycket viktigt för att staka ut vägen för fortsatt elektrifiering, investeringar och konkurrenskraft i Europa. En huvudfråga för oss är den om regelverken kring Bioenergianvändning och hållbarhetskriterier som regleras inom förnybartdirektivet. Här vill vi undvika att Kommissionen öppnar upp för skärpningar eller större revideringar. En hållbar bioenergianvändning är helt avgörande för att nå EU:s klimatmål och försröjningstrygghet och då måste lagstiftningen främja snarare än försvåra förutsättningarna. Energiföretagen bedriver därför ett aktivt påverkansarbete inför det kommande förslaget, både genom direkta kontakter med olika delar av EU-kommissionen och genom samarbeten inom Eurelectric, Nordenergi men även med regeringen och näraliggande branschorganisationer i Sverige. Vår position kring post-2030 hittar du här. 

För Energiföretagens löpande EU-arbete handlar det om att vara närvarande genom hela den politiska processen, från diskussionerna innan ett förslag presenteras, till de efterföljande förhandlingarna och besluten. Genom bevakning, analys och påverkansarbete arbetar vi för att svenska energiföretags perspektiv ska finnas med när EU:s framtida energipolitik utformas. Här hittar du vidare läsning om vårt EU-arbete och våra positioner kring aktuella lagförslag.  

Har du frågor eller funderingar kring vårt EU-arbete, tveka inte att höra av dig: 

Emmy Harlid Westholm, Public Affairs & EU-samordning 

emmy.harlidwestholm@energiföretagen.se  

Mattias Olsson, Junior Policy Advisor, Brysselkontoret 

mattias.olsson@swedenergy.se