Grönt ljus för biogas – nu kör vi!

Publicerat av: Eva Rydegran ·

DEBATT I ALTINGET 20-05-19. När Biogasmarknadsutredningen lämnade sitt betänkande strax innan jul hade ingen hört talas om covid-19. När remisstiden för utredningen gick ut på Valborgsmässoafton var läget ett helt annat. Men det är lika viktigt nu som då att utredningens förslag blir verklighet snarast – om inte viktigare.

De flesta är överens om att omstarten efter coronakrisen måste bli en hållbar sådan. Givetvis måste vi hantera den omedelbara krisen, både medicinskt och ekonomiskt. Men det är viktigt att inte dra ner på ambitionerna inom klimat och miljö. Snarare bör ambitionerna vässas ytterligare när vi börjar skymta andra sidan av krisen.

Att öka satsningarna på svensk produktion av biogas, som en del i omställningen till förnybart, är ett utmärkt sätt att göra det. Biogasen är ett av de bästa exemplen vi har på en cirkulär kretsloppslösning, och bidrar till en hållbar samhällsutveckling på flera plan. Samtidigt som vi tar hand om restprodukter får vi ut förnybar energi och näring till jordbruket i form av biogödsel.

Det märks vid en genomgång av de 133 remissvar som har inkommit på Biogasmarknadsutredningens betänkande. I princip alla remissinstanser är överens om att biogas är bra och något vi bör satsa på i Sverige. Många som har lämnat remissvar lyfter det cirkulära perspektivet, och biogasens bidrag till att nå Sveriges klimat- och miljömål. Flera poängterar att satsningar på biogas även ger näringslivsutveckling, nya gröna jobb och försörjningstrygghet.

Utredningen sätter upp ett mål på tio terawattimmar svensk biogasproduktion till 2030, och menar att det är fullt möjligt att nå. I dag ligger den svenska produktionen på cirka två terawattimmar, så det är verkligen ett ambitiöst mål. Biogasbranschen, och många av remissinstanserna, är helt med på det här målet. Andra håller med om att svensk produktion av biogas bör öka, men är mer tveksamma till att spika ett uttalat produktionsmål. Vi som skriver under denna artikel anser att den föreslagna målbilden bör förankras politiskt genom ett riksdagsbeslut, som ett led i att bidra till de svenska energi-, klimat- och miljömålen.

Huvudförslaget i utredningen är premier till produktion av biogas. Sådana premier ska ses som betalning för en samhällstjänst. Biogasbranschen handlar om så mycket mer än om att framställa ett drivmedel, det är även avfallshantering och fossilfri utveckling av bland annat transportsektorn, industrin och jordbruket. De flesta remissinstanser skriver under på de produktionspremier som Biogasmarknadsutredningen föreslår, för produktion, uppgradering och förvätskning av biogas. Inte minst är de viktiga för att skapa bättre konkurrenssituation mellan handlande nationer, samtidigt som det finns en farhåga från en del håll att premierna är lågt satta.

Vissa instanser förordar mer teknikneutrala stöd och några påpekar vikten av att inte glömma bort industrins behov av förnybar gas som råvara och energi. Många understryker att det är angeläget att bredda Sveriges biogassatsning till fler produktionstekniker, exempelvis förgasning, och en större bredd av förnybara gaser.

Skattebefrielse för biogas har varit en viktig drivkraft för att utveckla marknaden i Sverige. Biogasmarknadsutredningen poängterar detta, och regeringen skickade i början av april in statsstödsansökan till EU för fortsatt skattebefrielse av biogas. Det är nu viktigt att regeringen arbetar för en skyndsam behandling av den ansökan i EU-kommissionen.

Sammanfattningsvis är tonen bland remissinstanserna, som bland andra innefattar kommuner, regioner, myndigheter, branschorganisationer och företag, övervägande positiv. Många lovordar utredningens ”gedigna och imponerande arbete” och skriver i allt väsentligt under på förslagen och bedömningarna. Vi har alltså en unik chans här. En chans till en ambitiös satsning på ett system som många av de stora samhällsinstitutionerna vill ha, och ser en stor nytta med. En chans till en sann cirkulär omställning som samtidigt bidrar till ekonomisk tillväxt. En chans att bidra till en grön omstart efter krisen. Nu kör vi!

Linda Burenius, ordförande 100% förnybart

Palle Borgström, förbundsordförande LRF

Tony Clark, vd Avfall Sverige

Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten

Maria Malmkvist, vd Energigas Sverige

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige

Här finns artikeln i Altinget

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Erik Thornström

Erik Thornström

Ansvarig skatter och styrmedel - resurseffektivitet och energianvändning
Enhet: Politik och kommunikation
Telefon: 08-677 27 08
E-post: erik.thornstrom@energiforetagen.se