Öppet mål för regeringen att stärka energisystem

Sverige står inför stora investeringar och utbyggnad av elsystemet. Industrin ska elektrifieras, transporterna ställas om och samhällets beredskap stärkas. I den omställningen behövs mer fossilfri elproduktion, men också effektivare sätt att använda den el vi redan producerar. 

Under lång tid har debatten om svensk energipolitik främst handlat om hur vi ska producera mer el. Det behövs, framför allt på lång sikt och i takt med att efterfrågan och elnät byggs ut. Men ett robust energisystem kräver även att vi använder el, värme, bränslen och restenergier tillsammans på ett smartare sätt. 

Här spelar fjärr- och kraftvärmen en avgörande roll. Nio av tio flerbostadshus har fjärrvärme. Liksom de flesta sjukhus, äldreboenden och skolor – då den finns i 286 av 290 svenska kommuner. Totalt så värms drygt halva Sverige upp av fjärrvärme. Dessutom står kraftvärmen för cirka sju procent av Sveriges elproduktion. 

Dagar då elsystemet är högt belastat, skulle det behövas 10 GW extra eleffekt om inte fjärr-och kraftvärmen fanns. Det är mer än vad Sveriges kärnkraft producerar när den går för fullt. Utan fjärr- och kraftvärme skulle vi alltså behöva ännu mer elproduktion men också mer elnät. Fjärrvärmen har också en stabiliserande effekt på energisystemet med sin planerbarhet och flexibilitet eftersom den är lokalt producerad. På så vis är den även av högsta vikt för vår beredskap. 

Det är därför välkommet att Energimyndigheten i sin nya rapport så tydligt bekräftar det branschen lyft sedan länge beträffande fjärr- och kraftvärmens betydelse för eleffekt, robusthet, beredskap och elektrifiering. Rapportens viktigaste besked är egentligen enkelt, nämligen att fjärrvärmen inte är ett särintresse. Den är en central del av Sveriges energiinfrastruktur. Men nu behöver analysen och framför allt de konkreta åtgärdsförslagen omsättas i politiska beslut.

Den åtgärd som nu måste prioriteras snabbt är en tillfälligt sänkt energiskatt på el som används i elpannor och stora värmepumpar i fjärrvärmeverksamhet. I dag beskattas elen med 36 öre per kilowattimme även när fjärrvärmeföretagen använder den för att ta hand om ett överskott i elsystemet. Det betyder att fullt fungerande elpannor inom fjärrvärmen ofta står stilla även när det finns gott om el och elpriset är mycket lågt eller negativt och att el dessutom går till spillo. Samtidigt försvårar skatten användningen av stora värmepumpar som kan ta till vara lågtempererad restvärme från exempelvis industrier och datacenter. Det är svårt att motivera ur ett energisystemperspektiv.

Sverige har redan omkring 1 240 megawatt installerad kapacitet i elpannor och omkring 1 230 megawatt i stora värmepumpar inom fjärrvärmen. En stor del av infrastrukturen finns alltså redan på plats. Det handlar inte i första hand om att vänta på ny teknik eller att invänta långa tillståndsprocesser. Genom att sänka skatten kan regeringen göra det möjligt att använda befintliga resurser betydligt bättre – till nytta för hela energisystemet! 

En sänkt skatt skulle dessutom minska behovet av dyra bränslen i fjärrvärmeproduktionen och möjliggöra för en mer flexibel produktion av värmeleveranser till kunderna. Det är därmed det enskilt snabbaste förslaget för att dämpa kostnadstrycket både för fjärrvärmeföretagen och deras kunder. 

En tillfällig skattenedsättning löser naturligtvis inte alla fjärr- och kraftvärmens utmaningar. På längre sikt krävs också styrmedel som värderar lokal och planerbar elproduktion, skapar rättvisa villkor mellan hållbara uppvärmningsformer, möjliggör investeringar i kraftvärme och värmelager samt stärker värmeberedskapen. Energimyndighetens rapport ger stöd för flera av dessa inriktningar och utgör en viktig grund för branschens fortsatta utveckling och framtida regeringsbeslut.

Tekniken finns. Infrastrukturen finns. Myndighetens rekommendation finns. Branschen är redo att bidra. Det är med andra ord öppet mål för regeringen. Ta nu vara på möjligheten och inled det långsiktiga arbetet för en starkare fjärr- och kraftvärme genom att sänka skatten på el i fjärrvärmens elpannor och värmepumpar

Läs debattartikeln på Dagens Industri