Ingen ”Kalle Anka-effekt” för julbelysningen

– Det ser inte ut som att vi har någon Kalle Anka-effekt kopplad till julbelysningen runt första advent. Det finns ingenting som visar effekter av kollektivt beteende, säger Magnus Thorstensson, marknadsanalytiker hos Energiföretagen Sverige.

Kostnaden efterfrågas

Energiföretagen har studerat om den ökade elanvändningen runt första julveckan syns på något sätt i statistiken. Det gör den inte. Statistik sedan millennieskiftet visar inte på någon effekt av första advent för elanvändningen. Kurvor för de 17 senaste åren visar enbart normala mönster; som att elanvändningen är högre på måndagar än söndagar och att den vanligen är högre i december när temperaturen sjunker.

I jultider brukar frågan dyka upp, framför allt hur mycket det kostar med all julbelysning som vi använder. Med nya typer av lampor som använder mindre el blir kostnadsökningen kopplad till ljuset väldigt liten. Från år 2009 började glödlamporna fasas ut till förmån för lågenergilampor av olika slag.

Kollektiv Kalle Anka

För två år sedan kunde Energiföretagen visa att någonting händer på julafton. Då syns en tvär uppgång i elanvändningen vid 15-tiden. Uppgången på julafton sker samtidigt som Kalle Anka gör entré på TV. Sannolikt sker det i kombination med värmning av glögg och kaffekokning.

– Samma mönster dyker upp i Storbritannien vid större fotbollsmatcher, där man i halvlek och efter slutsignalen sätter på te. Där uppstår liknande hack i normalkurvorna över elanvändningen. Vi har inget sådant kollektivt beteende i Sverige. Det närmaste vi har är kanske Kalle Anka på julafton, konstaterar Magnus Thorstensson.

Minskad brottslighet

Detta konstaterade Energiföretagen i en nyhet redan för två år sedan. Då konstaterades andra effekter också. SOS Alarm skrev i ett pressmeddelande att antalet samtal till 112 tydligt minskar under Kalle Anka-timmen, och angav en uppmätt minskning under fem år på mellan 16–26 procent.

SOS Alarm skrev då också att ”Kalle Anka-effekten visar hur stor påverkan vårt agerande och våra livsmönster har på exempelvis antalet olyckor och våldsbrott i samhället”.