Chockhöjda kraftvärmeskatter klubbade i riksdagen

– Det är mycket beklagligt att riksdagen nu beslutat om de chockhöjda kraftvärmeskatterna som träder i kraft redan 1 augusti, trots de dramatiska konsekvenserna för elförsörjningen. I Stockholm och Malmö avvecklas lokal elproduktionskapacitet i kraftvärmen i förtid, då den blir olönsam som en konsekvens av den antagna vårändringsbudgeten. Detta innebär att framför allt Stockholms och Malmös elförsörjningssituation nu blir akut, konsekvenser som hade kunnat mildras, till exempel om införandet hade senarelagts. Städernas tillväxt hotas genom att större nyanslutningar till elnätet nu kommer att behöva nekas till följd av den bristande elöverföringskapaciteten från det statliga stamnätet in till storstäderna, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige.

– Det är nu hög tid för regeringen att berätta hur man tänker leva upp till den energipolitiska inriktningspropositionens uttalanden om vikten av en konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och att utnyttja kraftvärmepotentialen. Allt talar tyvärr för att regeringen inom kort istället kommer att presentera nya skattechocker för kraftvärmebranschen med en avfallsförbränningsskatt och kanske också en ny energiskatt på biooljor som går i helt motsatt riktning, säger Erik Thornström,

Vårändringsbudgeten innehåller också ett stort antal anslagsförändringar för att bland annat kunna genomföra delar av januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Riksdagen beslutade bland annat följande anslagsökningar:

• Klimatklivet & ladda hemma-stödet ökas med 758 miljoner kronor 2019
• Investeringsstödet till solceller ökas med 300 miljoner kronor 2019, samtidigt som stödnivån sänks från 30 till 20 procent
• Ett nytt investeringsstöd införs för negativa utsläpp på 100 miljoner kronor för 2019
• Industriklivet utökas med 200 miljoner kronor 2019
• Investeringsstödet för hyres- och studentbostäder återinförs genom omfördelning av anslagsmedel samtidigt som regeringen aviserar att man ska återkomma om stödets utformning.

Riksdagen beslutade också om en rad anslagssänkningar för 2019 för att till en del finansiera anslagshöjningarna:

• Anslaget för teknikneutral laddinfrastruktur på 50 mkr 2019 slopas och ersätts i praktiken av det stöd för laddinfrastruktur som finns inom Klimatklivet
• Anslaget för klimatanpassning sänks med 55 miljoner kronor 2019
• Anslaget för internationella klimatinvesteringar minskas med 80 miljoner kronor 2019

Myndigheterna förväntas gå ut med närmare information om de förändrade stöden så snart regeringen beslutat om ändrade regleringsbrev till berörda myndigheter utifrån vårändringsbudgeten. Detta beräknas ske under de närmaste veckorna.