Energiföretagen kommenterar Konkurrensverkets granskning av elnätspriser

Konkurrensverket har sedan i mars i år haft en pågående granskning av elnätspriser föranlett av klagomål från allmänheten, omvärldsbevakning, och som Konkurrensverket menar omfattande prishöjningar. Myndigheten har nu analyserat prisutvecklingen utifrån ett konkurrensperspektiv och har den 2 juli kommit med en rapport. 

Konkurrensverket konstaterar i sin rapport att ”det finns en risk för att elnätsföretag under innevarande tillsynsperiod tar ut, eller kan komma att ta ut, avgifter som inte är skäliga och motiverade av faktiska kostnader. Även om intäktsramsregleringen kan ge elnätsföretagen ett sådant utrymme i sin prissättning, kan det samtidigt vara problematiskt ur ett konkurrensperspektiv.” 

Energiföretagen Sverige måste nu analysera påståenden i rapporten närmare, men en första reflektion är att analysen väcker många frågor kring hur Konkurrensverket ser på regleringen av elnätsföretagens intäkter och prissättning.

– Det förklaras inte närmare på vilket sätt regleringen kan vara problematisk ur ett konkurrensperspektiv. I avsaknad av konkurrens för de reglerade elnätsföretagen finns bestämmelser i ellagen som har till syfte att säkerställa att avgifterna till kund blir skäliga. Energimarknadsinspektionen, som är utsedd tillsynsmyndighet, fastställer därför vart fjärde år en så kallad intäktsram avseende tillåten skälig intäktsnivå samt kan även öppna tillsyn avseende utformning av de kundspecifika avgifterna, säger Tomas Malmström.

Av rapporten framgår att Konkurrensverket kommer att fortsätta granskningen och närmare undersöka vilka priser elnätsföretagen faktiskt valt att tillämpa hittills under innevarande tillsynsperiod och hur de relaterar till deras faktiska kostnader. Avseende den fortsatta granskningen meddelas även: “Då företagen så här långt inte har aviserat prissättningen för 2027 är även en fokusfråga framöver hur elnätsföretagen kommer att prissätta under tillsynsperiodens fjärde och sista år.” 

– Ett sådant resonemang som förs i rapporten skulle vara väldigt svårt för branschen att förhålla sig till i sin prissättning. Skulle verkligen prissättning och intäktsnivåer som håller sig inom ellagens bestämmelser kunna vara oskäliga enligt någon annan lagstiftning? 

I rapporten framhävs förändringen av branschens totala intäktsramar från föregående till innevarande period. Konkurrensverket menar att nuvarande modell utgör en risk för omotiverat höga priser.

– Avseende jämförelsen av branschens intäktsramar mellan de två perioderna vill vi poängtera, vilket också framgår i rapporten, att uppgifterna bygger på preliminära intäktsramar samt att penningvärdena som de uttrycks i inte är de samma. Vi behöver nu analysera rapporten ytterligare för att bilda oss en helhetsuppfattning, avslutar Tomas Malmström.  

Läs Konkurrensverket pressmeddelande här.

Fakta i frågan:

Hur mycket investerar Sveriges elnätsföretag? 

Investeringsnivån är hög, har varit under flera år och förväntas öka. Denna förväntade ökning sker till följd av sammanfallande stora reinvesteringsbehov samtidigt som nätet behöver byggas ut i samband med den ökande elektrifieringen. En uppskattning av totala investeringar inom elnäten baseras på de prognoser elnätsföretagen har rapporterat till Energimarknadsinspektionen inför perioden 2024–2027. Inrapporteringen visar att det sammanlagt planeras investeringar för cirka 30 miljarder kronor per år i de svenska elnäten. Det är en ökning från den tidigare reglerperioden 2020–2023, då nivån låg på 23 miljarder kronor per år.

Läs mer om reglerperioden 2024-2027 på Ei:s hemsida. 

Läs mer om elnätet; avgifter, investeringar och intäktsregleringen här.

Hur stor andel av hushållens elkostnad går till elnät? 

Elnätsavgiften står för ungefär 20 procent av hushållens elkostnad. Energiföretagen har gjort en generell sammanställning av hur elkundens hela elkostnad fördelar sig mellan el, elnät samt skatter och avgifter. Kostnaderna varierar mellan olika kundkategorier, mellan stad och landsbygd och är beroende av vilken avtalsform kunden har och med vilken elhandlare, samt börspriset på el. Ungefär 40 procent kostnaden som en svensk typkund betalar för el består av skatter och avgifter. Sedan 2018 tas skatten och momsen ut på kundens elnätsfaktura.

Läs mer om fördelningen av kundernas elkostnader här.