Nytt Energipaket: EU skärper fokus på elektrifiering – samtidigt väntar strid om ETS
Publicerat av: Daniel Löfstedt ·
EU-kommissionen presenterade på fredagen den 17 juli sin översyn av utsläppshandelssystemet (ETS) tillsammans med Electrification Action Plan och nya principer för utformningen av elnätsavgifter. EU-kommissionens Energipaket visar att elektrifiering, konkurrenskraft och energisäkerhet nu står i centrum för EU:s energipolitik men det råder fortfarande delade meningar i EU:s 27 medlemsländer när det gäller utformningen av förslagen och vägen framåt.
ETS-reformen riskerar att bli höstens stora konfliktfråga
Kommissionens översyn av EU:s utsläppshandelssystem markerade starten på vad som väntas bli en intensiv politisk diskussion i både Europaparlamentet och ministerrådet.
Bland annat föreslår EU-kommissionen en sänkt linjär reduktionsfaktor från 4,4 procent per år till 3,7 procent per år för perioden 2031-2035 och en ytterligare sänkning till 1,7 procent per år 2036-2040. Kommissionens förslag innebär även att avfallsförbränning - med undantag för förbränning av farligt avfall - inkluderas med en infasningsperiod under åren 2031-2034.
– Det är positivt att kommissionen föreslår en generell inkludering av avfallsförbränning i utsläppshandeln. Men det är en lång infasningsperiod till 2034 där det kommer vara mycket tufft för svensk avfallsförbränning att överleva med ojämlika villkor fram tills dess, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige.
Flera politiska grupper och medlemsstater har under det senaste året argumenterat för att lätta på delar av regelverket för att stärka industrins konkurrenskraft. Samtidigt har andra aktörer betonat vikten av att behålla ETS som EU:s viktigaste klimatpolitiska verktyg och som en central drivkraft för investeringar i fossilfri teknik och därigenom öka konkurrenskraften.
Utfallet av förhandlingarna kommer att få stor betydelse för energisektorn. Ett långsiktigt och förutsägbart ETS är avgörande för investeringar i fossilfri elproduktion, elektrifiering och nätutbyggnad. Samtidigt återstår betydande politiska motsättningar kring hur systemet ska utvecklas under kommande år. Efter sommaren inleder både rådet och Europaparlamentet förhandlingar.
Nya principer för nätavgifter ska stödja elektrifieringen
Som en del av energipaketet presenterade kommissionen även ett initiativ om nätavgifter (network charges). Syftet är att skapa gemensamma europeiska principer för hur medlemsländerna utformar sina tariffstrukturer, samtidigt som nationella förutsättningar fortsatt ska kunna beaktas.
Bakgrunden är den snabbt ökande efterfrågan på el när industri, transporter och uppvärmning elektrifieras. EU bedömer att betydande investeringar i elnäten kommer att krävas under de kommande decennierna och vill samtidigt säkerställa att den befintliga infrastrukturen används mer effektivt.
Kommissionen föreslog därför att nätavgifter i större utsträckning ska spegla de faktiska kostnaderna i elsystemet, ge incitament till flexibilitet och uppmuntra användare att flytta elanvändning från tider med hög belastning till perioder då nätet har större kapacitet.
Förslaget lyfte också fram så kallade lokaliseringssignaler, där nya elintensiva verksamheter uppmuntras att etablera sig i områden där det finns ledig nätkapacitet snarare än i redan ansträngda nätområden.
Utöver detta betonades vikten av flexibilitetslösningar såsom efterfrågeflexibilitet, smarta elmätare, energilager och digitala verktyg. Tanken är att minska behovet av kostsamma nätinvesteringar genom att bättre utnyttja de resurser som redan finns i systemet.
För energibranschen blir en central fråga hur långt harmoniseringen av nätavgifter kommer att gå. Energiföretagen har tidigare framhållit vikten av att eventuella gemensamma metoder måste ta hänsyn till nationella och lokala förutsättningar för att inte skapa ineffektiva styrsignaler.
Handlingsplanen för elektrifiering sätter elen i centrum
Planen innehåller ett indikativt europeiskt elektrifieringsmål på 46 % till 2040 samt åtgärder för att öka användningen av el inom industri, transporter och byggnader. Bland de områden som lyftes fram fanns satsningar på värmepumpar, elfordon och energilagring.
Kommissionen betonade också att elektrifiering inte enbart handlar om klimatpolitik. Minst lika viktigt är att stärka Europas konkurrenskraft, minska beroendet av importerade fossila bränslen och förbättra energisäkerheten. Dock är planen inte bindande utan ger en riktning om vad vi kan förvänta oss presenteras från EU-kommissionen under hösten. Bland annat aviseras att kommissionen kommer att presentera en separat handlingsplan för värme- och kyla.
Utvecklingen ligger väl i linje med Energiföretagens långsiktiga syn på energiomställningen. Elektrifiering är en av de mest effektiva vägarna för att minska utsläppen samtidigt som den stärker Europas industriella konkurrenskraft och bidrar till ett mer robust energisystem. Även inom de europeiska branschdiskussionerna har elektrifieringsmål lyfts fram som ett möjligt verktyg för att skapa tydligare investeringssignaler och accelerera omställningen. Det är också bra att elektrifieringshandlingsplanen lyfter fram fjärrvärme, värmepumpar och ökad användning av spillvärme som centrala lösningar i elektrifieringen. .
Avgörande vägval för Europas energisystem
Sammantaget markerade fredagens paket ett viktigt steg i utvecklingen av EU:s energi- och klimatpolitik. ETS, elektrifiering och nätavgifter är tre nära sammanlänkade områden som kommer att påverka såväl investeringar som industrins konkurrenskraft under lång tid framöver.
– Energipaketet är både salt och sött. Vi ser positivt på det indikativa elektrifieringsmålet och inkluderingen av permanenta negativa utsläpp i ETS. Däremot är den förslagna kraftigt sänkta utsläppsminskningsbanan (LRF) i ETS ett dåligt förslag. Det minskar incitamenten för utsläppsminskningar inom industrin och låser fast oss i fossila bränslen längre än nödvändigt, säger Per Holm ansvarig för klimatpolitik på Energiföretagen.
För energisektorn blir det nu avgörande att följa de kommande lagstiftningsförhandlingarna och säkerställa att regelverken utformas så att de stödjer investeringar i fossilfri elproduktion, elnät och elektrifiering – förutsättningar som är nödvändiga för att Europa ska lyckas med både klimatomställningen och stärkt konkurrenskraft. Energiföretagen kommer att analyser förslagen djupare och fortsätter påverkansarbetet mot rådet och Europaparlamentet som inleder förhandlingar efter sommaren.
Kontakta mig om du vill veta mer
Per Holm
Ansvarig klimatpolitik
Enhet: Energi & Politik
Telefon:
08-677 26 08
E-post: per.holm@energiforetagen.se