Sverige som elektrostat - fokus i årets energipolitiska debatt

Energiföretagen Sveriges vd, Åsa Pettersson, inledde genom att ge några medskick till politiken - inte mer än rätt med tanke på valår - om att bedriva en mer aktiv näringspolitik som möjliggöra investeringar för en fossilfri ekonomi. Inte bara för svenska företag, utan också för att kunna locka investeringar till vårt land. Statliga riskdelningsmekanismer, effektivare tillståndsprocesser, fortsatta satsningar på elnät och kompetensförsörjning var några konkreta åtgärder som lyftes.

Jag vill lyfta vikten av att politiken kommer överens. Energifrågan är alldeles för viktig för Sverige och därför är vår viktigaste valfråga införandet av en Energiberedning, sa Åsa Pettersson.

Energispektrums diskussioner fokuserade på trilemmat beredskap, klimat och konkurrenskraft - i den ordningen.

Mikael Toll från Ramboll inledde passet om beredskap och menade att även om beredskap nu är på allas agenda så saknas många bitar. Elsystemet är någorlunda väl rustat, därför det finns en störningsberedskap redan, men vi ligger efter på många andra områden.

- Att säga att vi ska öka beredskapen, är inte samma sak som att vi har beredskap. Vi saknar mål kring hur beredskapen ska se ut och hur den ska finansieras. Ett stärkt försvar kostar.

På frågan om politiken ska ingripa för att prioritera frågan i energisammanhang lyfte Tobias Andersson (SD) att det går att kombinera det som är bra för energisystemet och det som är bra för beredskapen, till exempel genom att prissätta kritiska förmågor. Fredrik Olovsson (S) höll med och menade att försvar och civil beredskap är frågor som alla partier i stort sett är eniga om, men kritiserade att nuvarande regering gjort oss mer beroende av fossila bränslen.

Jesper Skalberg Karlsson (M) poängterade å sin sida att nuvarande regering genomfört ett stort antal åtgärder för att bygga beredskap, men allt blir inte klart på en gång. Och på frågan om var Katarina Luhr (MP) vill se oss om fem år, lyfte hon att politiken behöver sätta mål för inhemsk produktion av energi med fokus på självförsörjning och gärna i form av ödrift.

Nästa del av energi-trilemmat handlade om klimatfrågan där Svante Axelsson inledde med en tillbakablick från Fossilfritt Sveriges tioåriga resa. Det finns en hel del lyckade exempel på innovation i Sverige, men efterfrågan saknas och den politiska risken är för stor. Så hur får man fart utan att prata om industripolitik, frågade Svante retoriskt och menade att vi måste tagga upp i en omvärld där Kina är på väg att bli världens första elektrostat, vilket i och för sig är bra för klimatet, men mindre gynnsamt för svenska affärer.

Att Sverige ska minska användningen av fossila bränslen till förmån för mer el verkade alla partier överens om, hur man däremot får fart på elektrifieringen och om staten ska blanda sig i eller ej rådde det lite delade meningar om.

Liberalernas Helena Gellerman betonade vikten av riskdelning och exemplifierade med det dagsfärska avtalet mellan staten och Videberg kraft. Centerns Rickard Nordin menade att det inte finns någon konflikt mellan pris och fossilfrihet, utan att det bara finns vinster och lönsamhet och egentligen inga kostnader. Det handlar mest om hur man ser på saken argumenterade han – men Tobias Andersson höll inte med utan menade om det vore så enkelt, då skulle ju inte industrin be om pengar hos politiken. Katarina Luhr betonade att politiken måste stå fast vid klimatmålen så företag vet vad som gäller och att det i skiftet kan behövas stöd på kort sikt. Camilla Brodin (KD) ville ”rebranda” begreppet grön omställning till blågula investeringar, det menade hon skulle locka fler att gilla konceptet.

Avslutningsvis diskuterades Sveriges konkurrenskraft och hur den stärks. Många var eniga om att staten ska ta en större risk för investeringar i energisystemet. Rent krasst är det vindkraft och kompletterande lösningar som gäller fram till 2035, men Jesper Skalberg Karlsson ville ändå lyfta vikten av kärnkraft även om det tar en tid. Rickard Nordin slog ett slag för kraftvärme tillsammans med energieffektivisering, inte minst i södra Sverige. Men också potentialen i elbilar som lagring och tillförsel. På samma sätt lyfte Jesper att datacenter ska bidra genom att koppla upp sig mot fjärrvärmen.

Helena Gellerman önskade lite mer fokus på här och nu, istället för att hela tiden blicka framåt. Hur får vi företagsetableringar nu, hur löser vi energifrågan nu, hur kan vi göra saker på nya sätt? Fredrik Olovsson hakade på och pratade om att vi behöver öka acceptansen i samhället för nödvändiga förändringar.

Årets Energispektrum avslutades med politikens syn på Energiföretagets förslag på en energiberedning. Många var positiva, andra var mer tveksamma till om det går att genomföra rent praktiskt då framför allt synen på elproduktion skiljer sig åt.

Se seminariet och alla sändningar från Arena energi i vår Play-kanal.

Aktörerna bakom årets Energispektrum var: Ellevio, Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige, E.ON, Statkraft, Vattenfall