Flera förslag i nya styrmedelsutredningen i linje med Energiföretagens syn

Styrmedelsutredningen, ledd av Svante Mandell, miljöekonomisk chef på Konjunkturinstitutet, har analyserat hur Sverige ska nå sina åtaganden inom EU:s ansvarsfördelningssektor (ESR) till 2030 och hur fossila bränslen kan fasas ut till 2045.

Behovet av att minska beroendet av fossila bränslen är tydligt. Den geopolitiska utvecklingen, med kriget i Mellanöstern och blockaden i Hormuzsundet, visar hur sårbar dagens energiförsörjning är och hur snabbt globala händelser påverkar energipriser även i Sverige. Så länge transportsektorn är beroende av importerade fossila bränslen är vi utsatta för dessa risker. Elektrifiering minskar beroendet och stärker både robustheten och konkurrenskraften, medan ett fortsatt fossilberoende innebär betydande ekonomiska och säkerhetspolitiska risker.

Mot denna bakgrund är det både nödvändigt och positivt att utredningen nu presenterar förslag för att stärka styrmedlen.

Centrala förslag i utredningen

Bland de viktigaste förslagen finns:

• Sänkt energiskatt på el
• Höjd reduktionsplikt
• Höjd beskattning av bensin och diesel
• Koldioxidskatten och energiskatten slås samman till en energiskatt
• Ny struktur för beskattningen av uppvärmningsbränslen

Utredningen pekar också på att ökad användning av biodrivmedel är avgörande för att nå klimatmålen till 2030, medan elektrifiering är huvudspåret för att nå utfasningen av fossila bränslen på längre sikt.

Energiföretagens övergripande syn

Energiföretagen har deltagit i utredningens branschreferensgrupp och har i inspel till utredningen framhållit behovet av en samlad politik som stärker elektrifieringen av transportsektorn och skapar rätt ekonomiska incitament för att fasa ut fossila bränslen. Vi välkomnar därför utredningen, som utgör ett viktigt steg i det arbetet.

Flera av förslagen i linje med våra inspel:

• Elektrifiering är avgörande för att nå klimatmålen och behöver accelereras
• Styrmedel bör utformas så att det blir mer lönsamt att välja el framför fossila alternativ
• Ett långsiktigt och kostnadseffektivt styrmedelssystem, där dubbelreglering i koldioxidprissättningen undviks, är avgörande

Vi ser också positivt på en reformerad reduktionsplikt som kan skapa långsiktiga och stabila spelregler för marknadens aktörer.

Utredningen visar även tydligt att omställningen innebär ökade kostnader för fossila drivmedel. Det är en nödvändig del av att skapa rätt incitament, men det ställer samtidigt krav på en utformning som är långsiktigt förutsägbar och socialt hållbar. Särskilt viktigt är att hushåll och företag med begränsade marginaler ges rimliga förutsättningar att ställa om. Detta är även något vi lyfte nyligen i remissvaret på förslaget om ytterligare sänkt skatt för bensin och diesel.  

Sänkt energiskatt på el

Förslaget på sänkt energiskatt på el är ett viktigt steg för elektrifieringen men får konsekvenser för fjärrvärmen där utredningen misslyckats med att ta fram nödvändiga reformeringsförslag.

Ett av de mest centrala förslagen är att sänka energiskatten på el med 20 öre per kilowattimme från och med 2028. Samtidigt föreslås att den så kallade norrskattesatsen slopas där delar av norra Sverige i dag har 9,6 öre per kilowattimme i lägre energiskatt. Sverige har i dag en hög beskattning av el och ligger högt i jämförelse med andra EU-länder, vilket gör det angeläget att sänka beskattningen för att stärka elektrifieringstakten och minska hushållens elkostnader. Vi ser detta som ett positivt steg för att påskynda omställningen i transportsektorn, men samtidigt behöver också fjärrvärmens skatte- och styrmedelsförutsättningar ses över vid en sådan reformering.

– En lägre skatt på el stärker incitamenten för att gå över till eldrift och gör elfordon mer ekonomiskt attraktiva, samtidigt som den kan kompensera hushåll för ökade kostnader för fossila drivmedel, säger Martin Olin, ansvarig för e-mobilitetsfrågor på Energiföretagen.

Utredningens analyser visar att det finns en tydlig koppling mellan dessa effekter: hushåll med höga drivmedelskostnader har ofta också höga elkostnader och kan kompenseras via sänkt elskatt. Sammantaget bedöms nettoeffekten för olika hushåll i hela landet bli nära noll, vilket innebär att acceptansen för förändringarna bör vara god.

– Samtidigt är det mycket viktigt att betona att en sänkt elskatt påverkar konkurrensförutsättningarna mellan olika uppvärmningsformer. En generell sänkning av elskatten försämrar fjärrvärmens konkurrenskraft i förhållande till elbaserad uppvärmning, där utredningens förslag till reformering av beskattningen av uppvärmningsbränslen är helt otillräcklig. Dessutom saknas förslag som ger incitament att fasa ut de sista fossila bränslena som en slopad biooljeskatt och en riktad energiskattesänkning på fjärrvärmens elpannor och värmepumpar, säger Martin Olin.

Fjärr- och kraftvärmens centrala roll

Fjärr- och kraftvärmen spelar en central roll i energisystemet genom att bidra med planerbar produktion, effekt och balans – och är därmed också en viktig möjliggörare för ökad elektrifiering genom att avlasta elsystemet.

Det är därför nödvändigt att eventuella förändringar av elskatten kompletteras med motsvarande åtgärder som säkerställer långsiktigt hållbara styrmedels- och skattevillkor även för fjärrvärmen. Fjärr- och kraftvärmen behöver också generellt få en bättre ersättning för de systemnyttor som de i dag bidrar med till elsystemet som i dag inte ersätts fullt ut.

Nästa steg

Martin Olin berättar att Energiföretagen nu kommer att analysera utredningens förslag och underlag i det 770 sidor långa utredningsbetänkandet mer i detalj och återkomma med fördjupade synpunkter, bland annat inför en kommande remissprocess.