Ei:s arbete med ny nätreglering avancerar

— På seminariet kommer Ei att redogöra för status i uppdraget och vi bör också få reda på hur länge fönstret för att komma med bidrag och inspel är öppet. Ei ska redovisa uppdraget till regeringen senast den 23 oktober i år, säger Emil Rehnstedt, elnätsexpert på Energiföretagen Sverige (bilden ovan).

Han tycker att det arbete Ei just nu genomför är bra och menar att en tydlig och stabil reglering är avgörande för elnätsföretagens och kundernas tilltro till den. Genomgripande förändringar av regleringen blir likt andra regeländringar kostnadsdrivande på alla företag och i flera led, som till exempel administration, IT-system och juridiska aspekter.

Enkelhet och transparens 

Elnätsföretagen har stora förhoppningar att Ei:s arbete ska utveckla nätregleringen på ett positivt sätt. Emil Rehnstedt poängterar att huvudsyftet med regleringen är att efterlikna en konkurrenssatt marknad, för att skapa en samhällsekonomisk effektivitet och kundnytta. Så för att uppnå det syftet krävs en reglering som elnätsföretagen enkelt kan tolka och använda som en del i sina beslutsunderlag, menar Emil Rehnstedt.

— En enkelhet och transparens är därför eftersträvansvärt. I de styrande signalerna finns det en särskilt stor påverkan på elnätsföretagens investeringsstrategier. Förnyelse av elnäten och anläggningsdelarnas utbytestakt bör bestämmas genom avvägningar mellan leveranssäkerheten, kostnaden för drift och underhåll samt investeringskostnaden, säger han och fortsätter: 

— I de styrsignaler som finns för att främja leveranssäkerhet, effektivitet i verksamheten och nyttjandet av elnätet bör det finnas ett tydligt samband med de verkliga kostnaderna. Regleringen måste ta hänsyn till expansion och förändringar i samhället. Som exempelvis städer som växer, ökningen av andelen lokal förnybar energi och elbilar. Som modellen är utformad idag kan det ske en förskjutning mellan intäkter och kostnader med upp till sex år. Anledningen är en reglerteknisk konsekvens av att delar av intäkterna baseras på historiska kostnader.

Flera arbetsgrupper har frågan

Energiföretagen Sverige jobbar aktivt med regleringsfrågan genom tre arbetsgrupper: AG-nätreglering, framtida nätreglering och expertgruppen. I början av året hölls rådslag för medlemsföretagen där förslag redovisades och synpunkter hämtades in. Under året har det dessutom hållits dialogmöten och avstämningsmöten med Ei samt flertalet andra representanter. Energiföretagen har också skickat in synpunkter inför seminariet nu på torsdag.  

— Min åsikt är att branschen imponerar i kunskap, drivkraft och samverkan. Branschen har ett flertal förslag på justeringar i nätregleringen som kan underlätta och leda till en utveckling i önskad riktning. Ett exempel är införande av normvärden för löpande kostnader vilket skulle främja effektivitet och lösa den förskjutning som sker på grund av expansion och förändringar i samhället. Ett annat exempel är att införa fler avskrivningstider som bättre svarar mot anläggningarnas tekniska livslängd, säger Emil Rehnstedt.