Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Leveranssäkerheten och effekten i elsystemet alltmer i fokus

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Huvudinnehåll

Den 8 november höll WEC ett seminarium i Stockholm om robustheten i ett europeiskt energisystem i förändring. Dagen före hade SKGS sitt seminarium om framtidens elförsörjning och vad vi kan göra åt hotande effektbrist, där Calle Berglöf från Energiföretagen fanns på plats.

När Skogen, kemin, gruvorna och stålet – SKGS – talar om framtidens elförsörjning så är långsiktigheten viktig. Tidshorisonten i planeringen är ibland 100 år och SKGS känner inte att den långsiktighet som krävs finns på plats när det gäller effektfrågan. Energiöverenskommelsen hanterade heller inte detta på ett tillfredsställande sätt, menade SKGS ordförande Carl-Michael Raihle.

Anna Holmberg från SKGS pekade på stora risker för den framtida kraftbalansen om inget görs. Förra vintern var effektbehovet under topplasttimmen 26 700 MW. Underskottet i södra Sverige var då 7 300 MW och överföringen från Norrland (snitt 2) gick på 90 procent. Kommande vintrar kan underskottet i södra Sverige bli tre gånger större vilket kan ge problem om det till exempel inte går att importera el.

Svenska kraftnät mindre oroade

Svenska kraftnäts gd Ulla Sandborg förklarade att inget drastiskt egentligen har hänt och refererade till den nya modell som används. Snart ska dock Ringhals 1 och 2 stängas liksom vissa kraftvärmeverk, viket ger ett negativt effektbidrag. Först år 2023 tror Svenska kraftnät att efterfrågan på el ökar och det finns åtgärder att ta till för att situationen inte behöver bli allvarlig. Hon nämnde några:

  • Potential för mer produktion finns, helst planerbar.
  • Behåll lokala produktionsresurser.
  • Nya metoder kommer, såsom flexibilitet. Ett pilotprojekt påbörjat på Gotland.
  • Utveckling av snitt två, inom fem år ska kapaciteten öka med 10 procent och till 2030 med 45 procent.
  • Möjligheten att importera ännu mer el.

Hon vill lyfta de balansansvarigas uppgift som hon menar inte tar tillräckligt långsiktigt ansvar. Dessutom bör lämpliga leveranssäkerhetsmål utredas och vilka som ska vara ansvariga för dessa mål. Det kan handla om mål för avbrottstimmar eller import.

Baylan vill få bort flaskhalsar

Energiminister Baylan tryckte på att Sverige har ett mål att vara nettoexportör även i framtiden, men konstaterade att det kan bli kapacitetsbrist i södra Sverige. Han känner frustration över flaskhalsarna i nätet. Det har funnits en vilja länge att åtgärda detta, men systemet är för trögt. Det finns behov att få lösningar på plats skyndsamt.

Han ser en stor potential i efterfrågeflexibilitet. Fjärrvärme kan bidra vid effekttoppar och olika former av lager blir viktiga (varmvattenlager, batterier, vätgas). Det nordiska samarbetet är viktigt och Norge har till exempel det omvända effektproblemet med mindre behov i norr och överskott i söder. ”Kaka söker maka” sa Baylan och svarade sedan på frågor där han bland annat sa att inget kraftslag i förlängningen kan räkna med stöd.

Avrundning i paneler

En panel med intressenter från energisfären fick uttala sig om hot och möjligheter innan en bred politikerpanel tog vid. Bland politikerna råder en samsyn om att effektreserven ska finnas kvar. Frågorna om leveranssäkerhetsmål och 100 procent förnybart elsystem dominerade politikerdebatten.

Carl-Michael Raihle sammanfattade:

  • Delat ansvar är ingens ansvar.
  • Stor trygghet finns hos politikerna men stor oro hos elanvändare och kraftindustrin.
  • Samhällets digitalisering drar ”så in i vassen” med el och effektbehovet växer!

Läs längre sammandrag på SKGS webbplats

Läs resumé från WEC:s möte 8 november här (från 15 nov)

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Carl Berglöf

Carl Berglöf

Expert inom kärnkraft och elnätsteknik
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 26 96
E-post: carl.berglof@energiforetagen.se