Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Förändring och framtidstro på Energi 2019

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

Huvudinnehåll

När publiken tillfrågades om den mest angelägna energifrågan just nu så blev svaret trångt i elnätet. Och det var också den fråga som flest externa talare lyfte. Det är ju elnätet som måste klara av att ansluta ny produktion och nya användare och dessutom erbjuda ny funktionalitet, som flexibilitet. Då duger det inte med flaskhalsar som gör att kommuner måste tacka nej till nya verksamheter. Denna diskussion - och mycket mer - ägde rum under andra dagen på Energi 2019.

Andra dagen på Energi 2019 öppnades med Yvonne Ruwaida från Vattenfall eldistribution på temat flexibilitet. Hon talade om en ny situation där kunder vill ansluta sig till nätet allt snabbare, medan samhället inte hinner med. Det är ofta nya aktörer med stort effektbehov som hon exemplifierade med en batterifabrik med effektbehov lika stort som Uppsala län och ett datacenter lika stort som Enköping effektmässigt. Stora problem med effektbrist finns i Stockholm, Uppsala, Västerås och Malmö. Uppsala har till exempel för första gången tvingats tacka nej till en vanlig kund när Lantmännen ville ansluta en anläggning med 8 MW effektbehov.

– Vi måste lära oss att hantera flexibilitet. Därför har vi startat projektet CoordiNet ihop med E.ON Energidistribution och Svenska kraftnät. Bland annat ska demoanläggningar med lokala marknadsplatser testas i fyra områden: Uppland, Gotland, Skåne och Västernorrland/Jämtlands län, sa Yvonne Ruwaida. Där ska lokal flexibilitet testas. Hon gav exempel på olika produkter som ska kunna köpas i form av systemtjänster och flexibilitetstjänster.

Ett faktum är också att stamnätet måste byggas ut och förnyas. Vi har länge haft en fördel med att vara tidigt ute med ett riksomfattande stamnät som nu alltså måste åtgärdas, vilket kräver mycket planering. samhället och politiken måste fundera över vad vi vill ha, annars blir det ”Vilda Västern” som Yvonne Ruwaida uttryckte sig.

Visioner och nya tankesätt

Charlotta Sund, vd för Tekniska Verken i Linköping berättade om företagets vision att bygga världens mest resurseffektiva region. Det innefattar många åtgärder, som att ta tillvara metaller i infrastruktur som behöver bytas och att bygga anläggningar för flytande biogas för att bli koldioxidneutrala till år 2025. Hon hann också med att droppa one-linern ”i Linköping älskar vi fjärrvärme” som en av åtgärderna på väg mot visionen.

Fjärrvärme som flexibel resurs är också en möjlighet, som Energiforsks vd Markus Wråke föreläste om. Det finns en större utvecklingspotential i fjärrvärme än vi är medvetna om, sa han och gick in på olika flexibilitetsåtgärder som kan användas avseende produktion, användning och lagring när det gäller både värme och el. Wråke påpekade att det är viktigt att företagen ska kunna ta betalt för flexibilitetstjänsterna. För att kunna komma igång med detta måste vi ”byta tankesätt från hur vi alltid har gjort till hur vi kan göra”.

Behöver vi en ny marknadsmodell?

Johan Bladh, till vardags vattenkraftexpert hos Energiföretagen, ledde paneldiskussionen på temat; Hur kan dagens marknadsmodell utvecklas för att möta framtida energiutmaningar?

Förutom brist på nätkapacitet som Anne Vadasz Nilsson, gd på Energimarknadsinspektionen, lyfte som den största frågan här och nu, så finns det andra omvärldsförändringar som måste adresseras. Vädret förändras, vi ser en ökad elektrifiering och vi får mer el från vind och sol. Ett sätt är att utveckla den befintliga marknadsmodellen med till exempel systemtjänster. Anne Vadasz Nilsson lyfte också att vi kanske måste tänka nytt och fundera på om vi ska prioritera vem som får företräde vid nyanslutning.

Adam Kanne från Uniper lyfte energibranschens långa investeringscykler och att våra politiker och branschen måste agera nu, när symptomen visar sig, och inte skjuta nödvändiga investeringar på framtiden. Och Johan Schönström från BillerudKorsnäs betonade att även om han har en stark tro på teknikutveckling, så innebär det enorma kostnader för industrin om systemet fallerar. Mikael Lundin, ML Corporate Partner, instämde i att vi klarat teknikskiften förut men att det är kritiskt att politiken, branschen och andra institutioner drar åt samma håll.

Alla var överens om att vi ska behålla vår marknadsmodell men att den måste anpassas efter de nya förutsättningar som blir allt tydligare. Det betonades också att energiförsörjningen inte bara är en fråga för branschen utan en demokrati- och välfärdsfråga.

Energipolitiken i centrum

Energi 2019 avslutades med en debatt om vilken politik som krävs för ett flexibelt och leveranssäkert system, med talespersoner från alla partier utom Vänsterpartiet. Det är oklart om vi fick svar på frågan om vilken politik som krävs, men både Lorentz Towatt (MP) och Patrik Engström (S) lyfte energieffektivisering och att en ökad elektrifiering inte nödvändigtvis behöver innebära att vi ska producera mer el, utan att vi kanske använder el och energi smartare. Mattias Bäckström Johansson (SD), vill inte förlita sig för mycket på att omvärlden kan förse oss med el när det kniper, utan att vi även säkerställer tillräcklig effekt lokalt.

Moderaternas Lotta Olsson menade att elnätet är nyckeln till utveckling. Att det måste anpassas för att kunna hantera all slags produktion och nya tjänster och att stamnätet inte får bli en flaskhals som det är idag. Camilla Brodin (KD) nämnde sin hemkommun Täby som en av platserna där man måste tacka nej till nya anslutningar, och i sammanhanget konstaterades att det inte längre är hållbart med 10-åriga tillståndsprocesser för nya stamnätsledningar.

Anja Alemdar, moderator från Energiföretagen, avslutade med att fråga hur panelen ställer sig till de ökade pålagorna på kraftvärmen som infördes i och med januariöverenskommelsen, trots behovet av lokal effekt. Den frågan kunde ingen av de ansvariga partierna ge ett tydligt svar på. Om vi behöver en Energiöverenskommelse 2.0? Ja svarade Liberalernas Arman Teimouri, som menade att fossilfrihet måste vara målet, inte förnybart, medan Patrik Engström (S) hoppades mer på fortsatt fokuserat arbete från genomförandegruppen.