Vattenkraftdagen: beslut om NAP väntas före årsskiftet

Bland många intressanta programpunkter diskuterade Per Holm, Energiföretagen, Fredrik Engström, Vattenfall, Toni Kekkinen, Fortum och Anders Sandhoff, Handelshögskolan Göteborg, vattenkraftens framtida roll i energisystemet. Alla var överens om att vi står inför stora förändringar.

Toni Kekkinen beskrev utmaningar för ny produktion och distribution och förutsåg att mer produktion kommer att behöva byggas på platser där kraften behövs, till exempel i södra Sverige. Det behövs ett europeiskt perspektiv där vindkraft från till exempel England samspelar med skandinavisk produktion, och då behövs ledningskapacitet. Enbart inhemska åtgärder kommer inte att räcka till på långa vägar.  Per Holm pekade på svårigheter att bygga vindkraft och nya ledningar med dagens regelverk och önskade att vi kunde komma överens om ett samhällskontrakt som accepterar det.

Det behövs också en marknadsmodell för effekt. Frågan är - kan politiken acceptera en modell där elpriset varierar med elbrist? Fredrik Engström instämde i att det behöver utvecklas en marknad för effekt. Han framhöll att det finns möjliga effektutbyggnader som är tekniskt möjliga men ekonomiskt tveksamma, det vill säga de kommer kanske inte att genomföras. Anders Sandhoff slog ett slag för att enskilda aktörer ska börja agera och söka affärslösningar för effekttillgång med enskilda kunder. Han väckte också tanken om effekt som en sorts allmänning som många producenter bör bidra till. Det diskuterades också om det behövs subventioner för att få igång investeringar i den tid de måste komma.

Anna Jivén, vd Vattenkraftens Miljöfond och Claes Hedenström, Vattenfall, berättade om miljöfondens pilotprojekt i Alsterån och Tidan som syftar till att hitta formerna för en gemensam syn på effektiv miljöprövning. Närmast kommer två olika modeller avseende prioriteringar att prövas som sedan ska stämmas av med verksamhetsutövarna och länsstyrelserna.

Under eftermiddagens pass om vattenförvaltning och politik inledde Johan Kling, HaV, med att berätta om HaVs arbete med NAP (Nationell plan för omprövning av vattenkraft) och föreskrifter. Bland svårigheterna i det arbetet tog han bland annat upp att hitta en modell för att beräkna ökning av effekt och reglerförmåga samt analysen av vilken betydelse Natura 2000 har för NAP och riktvärdet för påverkan på vattenkraftel. Den sista frågan kan mycket väl komma att avgöras i domstol och efter regeringens överprövning av aktuell norm.

Irene Bohman, Södra Östersjöns vattendistrikt fortsatte med att berätta om hur vattenmyndigheterna förbereder sig för NAP. Hon förutsåg möjliga problem med anknytning till bland annat samordning med andra vattenverksamheter och ett föränderligt klimat.

Annika Nilsson, Miljödepartementet, berättade bland annat om hur Regeringskansliet arbetar med NAP; man överväger den formella formen för NAP och vad det är, samt vilka genomförandeuppdrag som lämnats till olika myndigheter. NAP ska beslutas så fort som möjligt.

I den avslutande paneldiskussionen under rubriken ”Hur får vi en effektiv process för att få åtgärderna på plats?” deltog Annika Nilsson, Miljödepartementet samt Magnus Ek (C) och Linus Lakso (MP). Om tidpunkt för beslut av NAP sa Annika Nilsson att målet är att beslut ska fattas före årsskiftet.

Magnus Ek talade om behovet av förnybar eller fossilfri kraft, med mer effekt på rätt ställe och tillfälle. Både stor- och småskalig vattenkraft kommer att behövas. Målkonflikterna tror han är fullt möjliga att lösa utan att mycket vattenkraft försvinner. Det är viktigt att genomförandegruppen följer upp energiöverenskommelsen om att ramdirektivets undantag ska nyttjas fullt ut.

Linus Lakso fortsatte och uttryckte optimism tack vare de goda förutsättningarna som finns i energitillgång och flexibilitet, till exempel batterier, import, en del vattenkraft och mer övrigt förnybart. Han uttryckte att elnäten är en svårare fråga då det behövs en snabbare utbyggnad. Han beskrev politiken som ett orosmoln som inte är relevant för närvarande. Om vad ”betydande påverkan på kraftsystemet” betyder sa Linus Lakso att strävan är att förlora så lite kraft och reglerförmåga som möjligt.

Magnus Ek anknöt till debatten om elbrist och effektbrist och sa att det inte ska behöva vara en fråga i Sverige. En viktigare fråga är elnäten och där måste politiken ta på sig ett större ansvar och inte bara peka på Svenska kraftnät och andra. Det måste skapas marknadsmodeller för upphandling av effekt. Linus Lakso sa om marknadsmodeller att det kan behövas lokala och regionala effektmarknader, det kommer inte att fungera med prisområden. Magnus Ek sa att det kommer att behövas såväl smartare nät som marknadsmodeller.