Elmarknadsdagarna: ”När besökte ni kunden och pratade om deras verksamhet senast?”

– Elmarknadsdagarna är tillbaka efter att ha pausat några år. Det känns skönt. Så inledde Energiföretagens vd Pernilla Winnhed den två dagar långa återuppståndelsen av Elmarknadsdagarna inför en välbesökt salong.

Den viktiga politiken på olika plan

Programmet drog igång med Pierre Schellekens, som är vice kabinettchef för EU:s klimatkommissionär. Han kunde berätta om nattmanglingar som gett bra resultat i olika ärenden. På frågan om det var något han var speciellt stolt över svarade han att klimatfrågan har en helt annan profil nu, EU:s regelverk har bidragit starkt till klimatarbetet.

Truls Borgström, kansliråd på Infrastrukturdepartementet tog i sitt framförande upp energiöverenskommelsen och hur den tagits om hand efter 2016, främst av den så kallade genomförandegruppen. Arbetet har fortgått med propositioner, regeringsbeslut och regelbundet budgetarbete. Den första kontrollstationen visar att merparten av aviserade åtgärder har genomförts. Han berörde också den pågående diskussionen om ändringar av energiöverenskommelsen med anledning av kärnkraftsfrågan.

Den politiska paneldebatten mellan Birger Lahti (V), Patrik Engström (S), Mattias Bäckström Johansson (SD) och Lotta Olsson (M) gav partiernas syn på frågor om kapacitetsbristen i elnäten, fjärrvärmen konkurrenskraft, och tillståndsprocesserna. I den specifika frågan om kärnkraften var M och SD inne på linjen att den än så länge behövs och i M:s fall även på sikt i modernare tappning. S och V ger den mindre betydelse och ser ingen ny kärnkraft efter 2045. Under sammanfattningen ”på två ord” om vad som är viktigast framåt i energifrågorna svarade de fyra:

– Elektrifieringen, först i världen med stålproduktion på vätgas (V)

– Elektrifieringen av basindustrin och transporterna (M)

– Kärnkraften, det måste finnas ett system som fungerar (SD)

– Fjärrvärmen och kraftvärmen, inte bara kablar ska byggas (S)

Statsministern talade energifrågor i riksdagen

Infrastrukturdepartementet representerat av Magnus Blümer och två myndigheter fanns på plats, Lowina Lundström från Svenska kraftnät och Therese Hindman Persson från Energimarknadsinspektionen (Ei). Med riksdagens öppnande dagen före konferensen i färskt minne kunde Magnus Blümer berätta att statsministern i sitt öppningstal nämnt energiöverenskommelsen, behovet av ökad nätkapacitet och att laddinfrastrukturen behöver byggas ut. ”Det är viktigt att veta”, sa Blümer.

Lowina Lundström berättade att ”förvaltningens dagar” är över på Svenska kraftnät. Mer vindkraft och nedlagd kärnkraft och kraftvärme lokalt ställer helt nya krav, ovissheten ökar i systemet. Många lösningar arbetas med i bred samverkan. Therese Hindman Persson fokuserade på vikten av helhetssyn i Ei:s arbete. I en ständigt föränderlig omvärld är det till exempel svårt att hitta rätt kompetens. Hon uttryckte själv önskemålet att Ei var 240 anställda istället för dagens 120.

Dag ett avslutades med Catherine Lillo från Energiföretagen och Svenska kraftnäts Tania Pinzon som båda talade om nya modeller för elmarknaden. Där är frågorna om elmarknadshubben och den elhandlarcentriska marknadsmodellen centrala.

Marknadsplatser för flexibilitet på en rör(l)ig elmarknad

Under dag två presenterade Rickard Nilsson från Nordpool marknadsplatsen Nodes som har ett flertal intressanta flexibilitetsprojekt på gång, bland annat i Norge. Syftet är att komplettera den existerande elmarknaden med en marknadsplats för flexibilitetstjänster.

Stina Rydberg och Claes Sommansson från Johanneberg Science Park berättade om det treåriga marknadsplatsprojekt som handlar om att integrera el, värme och kyla på en marknadsplats för ökad flexibilitet. Det är en lokal handelsplats – Fossil-Free Energy Districts (FED) – som tar sin utgångspunkt i ett antal fastigheters användning av olika energibärare.

– Det är ett begränsat antal aktörer som deltar i FED och man befinner sig inom ett så kallat IKN-nät, vilket innebär viss frihet i förhållande till elmarknadens regler, förklarade Claes Sommansson. Men systemet som byggts upp är skalbart till att fungera för till exempel en stad och fjärrvärme- och fjärrkylamarknaderna är inte lika strikt reglerade.

Kundernas förväntningar på den framtida marknaden

Att få ett heltäckande grepp om kundernas förväntningar på den framtida marknaden låter sig inte göras genom endast ett par, tre föreläsare. De som stod på scen betonade dock alla vikten av att föra en aktiv dialog med kunden för att förstå vad kunden vill, kan eller är beredd att göra.

– Industrikunden, till exempel ett stålverk, har ett mycket begränsat intresse eller ens möjlighet att vara flexibel i sin elanvändning, underströk Helen Axelsson från Jernkontoret. Processerna förutsätter en stabil tillförsel av el av hög kvalitet och det är endast en viss överkapacitet inom industrin som skulle kunna vara aktuell för flexibilitetsmarknaden.

Även Villaägarnas samhällspolitiske chef, Stefan Johansson, betonade vikten av att föra en dialog med villakunden för att få insikt i kundens användningsmönster och hur kunden skulle kunna tjäna på att erbjuda till exempel flytt av sin elanvändning till billigare timmar. Morötter är bättre än piskor.

Sist ut var Johan Parmler, vd för Svenskt Kvalitetsindex, som på alla sätt betonade att grunden för en bra kundupplevelse stod att finna i en tilltro till den egna verksamheten, men inte minst att man har en regelbunden dialog med sina kunder. Monopol är inget hinder, om man kunde tro det.

– Systembolaget har skyhögt förtroende hos sina kunder och det finns saker att lära där, sa Johan Parmler.