Taxonomikriterier klubbade

Europaparlamentet accepterade kommissionens förslag i början av hösten, men rådet har utnyttjat en möjlighet till förlängning av sin granskningstid till 6 månader, i syfte att hinna vänta ut de förslag till kompletterande akter om kärnkraft och gas, som bröts ut ur den första delegerade akten. Medlemsstater med intressen i gas och kärnkraft hyste en förhoppning om att få ta del av de samlade energikriterierna innan man tog ställning till den första delegerade akten. Det spekulerades i att stödet till den första akten skulle villkoras en välvillig hantering av gas och kärnkraft från kommissionens sida i den kompletterande akten.

Som det ser ut nu kommer den kompletterande akten med kärnkraft och gas presenteras först senare i december. Trots att hela 13 medlemsstater avslog akten och fem lade ner sin röst antogs akten, eftersom beslutet enligt en uttolkning av taxonomiförordningen fattas med förstärkt kvalificerad majoritet, vilket kräver att minst 20 länder motsätter sig den delegerade akten. Sverige och Finland röstade i enlighet med tidigare utfästelser emot förslagen, med hänvisning till missnöje med utformningen av hållbarhetskriterierna för vattenkraft och bioenergi.

Johan Bladh, ansvarig för vattenkraftfrågor på Energiföretagen kommenterar:

- Hållbarhetskriterierna för vattenkraft är utformade så att medlemsstaternas egen tillämpning av EU:s ramdirektiv för vatten får en avgörande betydelse. Enligt vår preliminära tolkning handlar det förenklat om huruvida man betraktar vattenmagasinen som naturliga eller kraftigt modifierade vatten, vilket i sin tur styr vilka miljökrav som i juridisk mening är relevanta. Så som svenska myndigheter tillämpar ramdirektivet idag, med de flesta vattenmagasin klassade som naturliga vatten, är vår bedömning att en stor andel av svensk vattenkraft inte kommer kunna klassas som hållbar enligt taxonomin. Det är därför nu ännu viktigare att myndigheterna klassar vattenmagasinen som kraftigt modifierade överallt där det är möjligt.

Konsekvenser för svenska företag och branschen

Då det mesta talade för att den delegerade akten skulle gå igenom har regeringen lagt förslag till vissa ändringar i kraven på hållbarhetsrapportering i bland annat Årsredovisningslagen. Dessa krav gäller från 2022. Dessa krav innebär att företag av allmänt intresse (det vill säga kreditinstitut, noterade företag, inklusive företag som ger ut obligationer, och försäkringsföretag), med fler än 500 anställda, ska identifiera vilka delar av sin verksamhet som omfattas av taxonomin. Först 2023 ska man i sin rapportering redovisa om dessa delar av verksamheten är förenliga med taxonomin eller inte.

Energiföretagen Sverige har tagit ett initiativ för att utreda konsekvenserna av dessa kriterier på företag energisektorn. Ett antal medlemsföretag har, utan att formellt omfattas av dessa krav, valt att frivilligt utreda hur man kan hållbarhetsrapportera i enlighet med taxonomin. En handbok för hållbarhetsrapportering för intresserade energiföretag håller på att tas fram och kommer att vara klar i mitten av december. Då finns delar som rör bioenergi, vattenkraft och elnät med.

- Vi kan redan se hur finansbranschen, redovisningsbyråer och andra är intresserad av taxonomin som verktyg för att ha något officiellt att utgå ifrån för att veta vad som är hållbart. Givetvis är vi beredda att föra dialog med andra aktörer om energibranschens hållbarhetsarbete. Handboken som bland annat identifierar oklara begrepp utgör en grund för denna dialog, säger Henrik Wingfors, enhetschef Energisystem.

Fler kriterier på gång

Under nästa år kommer Energiföretagen fortsatt arbeta med de övriga miljömål i taxonomiförordningen som inte ännu konkretiserats i form av tekniska granskningskriterier. Energiföretagen svarade på en konsultation om förslag på dessa kriterier i september i år och vi inväntar nu kommissionens reviderade förslag.