Utveckling av det civila försvaret mot 2030

Viktiga samhällsfunktioner inom energiförsörjning och el är tillsammans med elektroniska kommunikationer, vatten och avlopp samt transporter, av särskild betydelse för samhällets motståndskraft. Avbrott i dessa funktioner får direkt påverkan på alla andra samhällsområden. Sveriges infrastruktur behöver bli mer robust och det fysiska skyddet behöver stärkas för att klara ett väpnat angrepp. System, inklusive nät- och informationssystem, behöver göras redundanta och robusta för att klara ett cyberangrepp, liksom andra hot.

MSB har överlämnat en rapport med förslag för att stärka det civila försvaret med motsvarande 27 miljarder varje år inför och under nästa försvarsperiod år 2026–2030. Ett sjuttiotal myndigheter har bidragit med underlag som MSB har analyserat och sammanställt. Specifikt för energiförsörjningen så redovisade MSB i maj 2022 åtgärder motsvarande 756 miljoner kronor år 2024 och 784 miljoner kronor år 2025. Åtgärderna handlar om att stärka motståndskraften i elproduktionsanläggningar, om drivmedelsförsörjningen och investeringsprogram riktade till kommunala samhällsviktiga verksamheter, som omfattar behovet av reservkraft. MSB ser behov av ytterligare medel motsvarande 15 miljoner kronor för 2024.

De behov av finansiella medel som beskrivs ovan bör ses som lägstanivåer och behöver byggas på allteftersom finansieringsprinciper tydliggörs och planeringen av och tillsammans med företag utvecklas ytterligare.

Behov inom energisektorn

Energimyndigheten är sektorsansvarig myndighet för sektorn Energiförsörjning. Övriga myndigheter i sektorn är Svenska kraftnät (Svk), Strålsäkerhetsmyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Inom energisektorn har följande inkluderats:

• Åtgärder för att stärka grundläggande robusthet och säkerhet hos hundratals aktörer inom elnät och elhandel.
• Åtgärder för energiförsörjning i stort, vilket utöver elberedskap inkluderar ett stort antal privata och kommunala företag inom gas, fjärrvärme och fjärrkyla samt drivmedelsförsörjning.

Fysiskt skydd

Angrepp mot samhällsviktiga verksamheter kan utgöra ett allvarligt hot mot både funktionalitet och förmåga inom det civila försvaret. Exempel på anläggningar som därför kan behöva stärkt fysiskt skydd är ledningsplatser samt alternativa ledningsplatser, beredskapslager, noder för elektronisk kommunikation, anläggningar inom energiproduktion- och distribution, datahallar, reservfunktioner med mera. Skyddade anläggningar behöver även konstrueras för en ökad uthållighet avseende tekniska försörjningssystem, kommunikationer, reservdelar samt förnödenheter för den personal som ska verka i anläggningen och att rådighet finns över fastigheter med högt ställda krav på säkerhet och robusthet.

Exempel på andra viktiga satsningar:

• Stärkt förmåga till ökad lokal förnybar energilagring och energiförsörjning.
• Systemlösningar för fossilfri reservkraft för att uppnå miljömål och framtidens krav på klimatneutralitet och nollnettoutsläpp 2045.
• Ökade investeringar i ö-driftskapacitet, för att bibehålla och skapa förmåga till ö-drift för elförsörjning i de områden där lämplig kraftproduktion finns inom lokalnätet. För detta behövs utrednings- och investeringsstöd till berörda aktörer. Fokus är på kraftvärmeverk, men även annan elproduktion kan komma att inkluderas, liksom energilager som exempelvis finns i elbilarnas batterier.
• Principer för prioritering bör tas fram inom energi. Regeringen bör uppdra till ansvariga myndigheter att ta fram principer för prioriteringar.
• Givet hybridhot behöver säkerhetsskyddet hänga samman i fredstid och under höjd beredskap och krig. Det gäller fysiskt skydd inklusive bevakning och skydd av information om sårbarheter och detaljer i systemen.
• Inrättande av beredskapslager för att säkerställa försörjning.
• Utveckla samarbetet med näringslivet.
• Att stärka den allmänna försvarsviljan.

Utmaningar i utvecklingen av totalförsvaret

Behovet att skydda kritisk infrastruktur i Östersjön har skärpts mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget och sabotaget mot Nord Stream 1 och 2. Ansvarsfrågorna behöver ses över i syfte att stärka bland annat skyddet för undervattensinfrastruktur. Inom och utom Sveriges territorium finns både egna och andra länders kabel- och rörledningssystem för internet- och telekommunikation samt energi med olika ägarstrukturer.

Om Sverige och Finland blir medlemmar i Nato kommer utvecklingen av totalförsvaret att genomsyras av gemensamma mål för samhällets motståndskraft eftersom ett robust civilt försvar är en viktig del av försvarsförmågan (artikel 3 Nato-fördraget). Ett svenskt Nato-medlemskap kommer att kräva att det civila försvaret anpassas till nya krav och förutsättningar. Vid ett medlemskap förväntas Sverige också delta fullt ut inom Natos krishanteringssystem, (NATO Crisis Response System, NCRS). Det innebär att det måste finnas en förmåga att vidta vissa förutbestämda operativa åtgärder, så kallade ”Crisis Response Measures” (CRM).

Energiföretagen har definierat flera utmaningar

Utmaningar som särskilt lyfts är behovet av säkra kommunikationer, behov av en sammanhållen strategi för aktiviteter, personal- och kompetensförsörjning inom säkerhet- och beredskap och vikten av cybersäkerhet samt ett gott säkerhetsskydd. För att höja motståndskraften inom energiförsörjningen krävs en kombination av tydlig vägledning och incitament genom finansiellt stöd och utbildningsinsatser till berörda aktörer. Det är ett omfattande arbete som kommer att kräva mer resurser och eventuellt mer personal, en bred kunskapshöjning och teknisk anpassning, till exempel för att möta högt ställda krav på det fysiska såväl som systemskyddet och säkra kommunikationer.

Parallellt pågår det arbete inom EU-kommissionen med rådsresolutioner som tar utgångspunkt i bland annat CER-direktivet och NIS-direktivet för att stärka skyddet av kritisk infrastruktur inom unionen som även påverkar beredskapsarbetet.

Hur det civila försvarets planeringsprocesser och aktiviteter förvaltas och hanteras, och hur arbetet med att utveckla förmågan till värdlandsstöd vid eventuellt NATO-medlemskap påverkar energibranschen är ett par av de områden som kommer att behöva beröras och presenteras djupare längre fram.

Här finns mer att läsa:

Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans

Civilt försvar mot 2030 – sammanfattning

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att lämna förslag på åtgärder för att stärka det civila försvaret

Handlingskraft. Handlingsplan för att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret 2021–2025