Boverket föreslår omklassning i energideklarationssystemet för byggnader

Inom EU slutförhandlas under hösten en omfattande revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda som bland annat har ambitionen om att fördubbla energirenoveringstakten i bebyggelsen. EU-kommissionen har föreslagit att alla byggnader ska utgöra så kallade nollemissionsbyggnader till 2050 och att de två sämsta energiklasserna F och G ska ha energirenoverats till 2033 och uppnått lägst energiklass E till 2033. Europaparlamentet vill i sitt förhandlingsförslag gå ännu längre och att alla byggnader ska ha uppnått lägst energiklass D till 2033, medan ministerrådets förslag är mindre långtgående.

Bland annat har Sveriges Allmännytta presenterat analyser som visar att krav på nybyggnadsenergiprestanda riskerar kosta allmännyttan så mycket som 550 miljarder kronor till 2050. Villaägarna har bedömt att kostnaderna till följd av EU:s förslag kan bli så höga som 550 000 kronor per småhus för villor i den sämsta energiklassen G.

Regeringen gav i maj Boverket i uppdrag att utreda behovet av ändringar i regelverket för energideklarationer med fokus på hur gränsvärden för hur energiklasser sätts, för att skapa likvärdiga konkurrensvillkor för Sverige jämfört med andra medlemsstater vad gäller renoveringskrav på befintliga byggnader. Detta utifrån förväntade förändringar i kraven gällande energiklassning i den pågående omarbetningen direktivet om byggnaders energiprestanda.

Boverkets remissförslag innebär att dagens klasser A till och med C kommer att utgöra nya energiklass A. Energiklass G föreslås bli oförändrad. Övriga energiklasser - B till F - föreslås fördelas med ”en jämn bandbredd”, det vill säga med lika stora intervall.

Förslaget innebär en ungefärlig halvering av antalet småhus, det vill säga ca 400 000 småhus i stället för ca 800 000 småhus, som skulle behöva energirenoveras utifrån Europaparlamentets ambitionsnivå. För lokaler innebär det också en ungefärlig halvering av volymen lokaler som skulle träffas av energirenoveringskraven. För flerbostadshusen innebär förslaget en betydligt större minskning av energirenoveringskraven från ca 45 till ca 9 procent av flerbostadshusen om kraven skulle gälla E-G-klasserna. Hur omfattande energirenoveringskraven blir har förstås också mycket stor betydelse för uppvärmningsbehovets och fjärr- och kraftvärmeunderlaget utveckling över tid.

Energiklassningen av byggnader har också allt större betydelse i andra sammanhang. Bland annat utgår EU:s taxonomi för hållbara investeringar från energiklass A eller de 15% bästa byggnaderna för nybyggnation. Även ”gröna bolån” som erbjuds av de allra flesta banker utgår från energiklassningen av en byggnad.  

Boverket anger att ändringarna kan träda i kraft tidigast den 20 februari 2024 om förhandlingen om EU-direktivet om byggnaders energiprestanda avslutats till årsskiftet. Boverkets förslag är ute på remiss till och med den 6 december. Remissförslaget finns att läsa här.