Bygg fler och bättre elnät

Debattartikel, publicerad i Dagens industri 2017-10-30

Vi som arbetar med elnät på olika nivåer behöver politikens hjälp för att enklare kunna bygga och utveckla elnätet. Det innebär konkreta åtgärder, som bland annat mer resurser till reglerande myndighet, Energimarknadsinspektionen, så att handläggningstiderna för att få tillstånd att bygga nät kan kortas.

Sveriges invånarantal har vuxit med en miljon invånare på lite mer än ett decennium. Befolkningstillväxt och urbanisering kräver omfattande nyproduktion av såväl bostäder som infrastruktur. Enligt Boverkets senaste analys behövs 600 000 nya bostäder fram till år 2020. Därutöver finns ett växande renoveringsbehov i befintligt bestånd. Det finns ca 2,4 miljoner lägenheter i Sverige. Drygt tre fjärdedelar av dessa är äldre än 30 år. Hit hör lägenheterna som byggdes under rekordåren 1960–1975. Merparten av dessa är i stort behov av upprustning. Med handläggningstider som kan ta över tio år för elnäten hämmas nybyggnation, renoveringar, och etablering av nya industrier, eftersom el varken kan anslutas eller transporteras under den tiden.

De elnät som vi har idag har vuxit fram i takt med att elproduktionen i Sverige byggdes ut under 1900-talet. Näten byggdes för att kunna leverera el från vattenkraft och kärnkraft ut till kunderna – i den riktningen. Den stora utbyggnaden av direktverkande el har också haft stor betydelse för nätets utveckling. Elnäten har optimerats efter dessa villkor och kapaciteten är inte oändlig. På många håll börjar elnäten faktiskt bli för trånga. Mer el skulle till exempel behöva transporteras till Stockholm och Uppsala, medan situationen i Norrland och Gotland är motsatt. Där finns ett överskott på el som inte kan transporteras vidare i behövd omfattning.

Hela energisystemet är nu under förändring – såväl elproduktion som elanvändning. Enligt den blocköverskridande energiöverenskommelsen som träffades för drygt ett år sedan ska Sverige väsentligt öka andelen förnybar energi i elsystemet. Elcertifikatsystemet ska bidra med 18 TWh ny förnybar el redan år 2030, vilket innebär en större andel väderberoende och decentraliserad kraft. Politiska åtgärder ger dessutom hushåll incitament för att i ökad grad kunna producera egen el.

Energiuppgörelsens mål är 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Samtidigt förväntas elanvändningen öka, även om vi använder elen mer effektivt. Bakom det ökade behovet står inte bara fler invånare och urbanisering, utan även en önskvärd elektrifiering av transportsektorn. Dit hör inte bara laddstolpar för elbilar och en upprustning av stambanorna. Regeringen har till exempel gett Trafikverket i uppdrag att utreda och redovisa förutsättningarna för om elvägar på sikt kan bli en del i det statliga vägnätet. En utveckligt mot att allt fler byggnader förses med solceller kommer också att påverka utbyggnaden av elnätet. Därtill kommer politiska önskemål om att nya typer av elintensiva industrier ska etablera sig i Sverige, till exempel batterifabriker och datahallar.

Allt detta sammantaget gör att förutsättningarna för hela den svenska energibranschen, inklusive elnätsföretagen, förändras i grunden. Och samtidigt måste vi även framöver kunna garantera att elsystemet hela tiden möter effektbehovet – det vill säga att el kan levereras varje sekund, oavsett väder och storlek på efterfrågan. Vi ska dessutom kunna ansluta nya kunder – såväl hushåll som industrier – och producenter till nätet.

Elnätsföretagen har därmed många skäl att investera i elnäten. Och det handlar om stora kostnader. Sweco har i en ny studie undersökt utmaningarna med ett 100 procent förnybart kraftsystem till år 2040. Det uppskattade behovet av reinvesteringar, tillkommande investeringar för anslutning av ny elproduktion, nya kunder och marknadsintegration uppskattas till storleksordningen 500 miljarder kronor fram till år 2050. I studien har antagits att kärnkraften inte finns kvar, en förutsättning som inte finns med i energiöverenskommelsen.

Till energiministern, näringsministern, infrastrukturministern och bostadsministern vill vi därför säga att elnäten är viktiga i en ansvarsfull utveckling av samhällsbygget. De måste in tidigt i planeringen för att inte stoppa utbyggnad av bostäder och etablering av industrier. En ny datahall kan till exempel inte vänta i värsta fall i tio år på att få tillstånd för att bygga elnät. Här krävs handlingskraft för att vi ska kunna erbjuda el till dem som behöver, snabbare än vad som idag är möjligt.

Konkret innebär det ändringar i lagar och regelverk. Ellagen behöver ses över efter de nya förutsättningarna, till exempel gällande lagring av el, egen elproduktion och prissättning av nättjänster. Tillståndsprocessen måste snabbas upp för nätutbyggnad, både vad gäller koncession och miljötillstånd. Det krävs mer resurser till regleringsmyndigheten. Reglermodellen som styr intäkterna för företagen som äger elnäten måste också medge ekonomiskt utrymme för elnätens utveckling mot de nya målen. Vidare måste lagar tillåta tekniska innovationer och affärsmässiga lösningar till exempel gällande tariffsättning för att kunna snabba upp elnätens utbyggnad.

Får vi detta på plats så blir elnäten i Sverige inte en bromskloss i utvecklingen, utan snarare den möjliggörare som elnäten är. För byggsektorn minskar osäkerheten, vilket underlättar planeringen av ett samhälle där fler människor ska bo, arbeta och transportera sig i.

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige

Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier