Fem åtgärder för en fortsatt trygg elförsörjning

Debattartikel publicerad i Dagens Samhälle, 3 juli 2017

Sverige har ett energisystem i världsklass och en hög leveranssäkerhet har varit en tydlig konkurrensfördel för vårt exportberoende land. Nu står vi inför en situation där delar av kärnkraften av ålders- och lönsamhetsskäl läggs ned till år 2020 och under samma period försvinner ett stort antal kraftvärmeverk av åldersskäl. Elproduktionen ska bland annat ersättas av mer vind och sol med hjälp av ett förlängt elcertifikatsystem vilket riksdagen nyss beslutat om.

Energiöverenskommelsen mellan fem riksdagspartier har lagt en bra grund för en långsiktig energipolitik, men måste nu utvecklas med konkreta åtgärder. Att utmaningarna för leveranssäkerheten måste tas på allvar bekräftas av remissvaren till Energikommissionens betänkande där över hälften av de 126 remissinstanserna uttrycker en särskild oro för detta, däribland Svenska kraftnät och Energimyndigheten.

Energibranschen arbetar aktivt med leveranssäkerhetsfrågorna, inte minst genom forskning och utveckling, men de avgörande punkterna har alla en tydlig politisk koppling. Energiföretagen föreslår därför fem konkreta åtgärder:

Undanröj multihotet mot fjärr- och kraftvärmen. Fjärr- och kraftvärmen bidrar till en gynnsam effektbalans i elsystemet. Kraftvärmen producerar som mest när elbehovet är som störst och fjärrvärmen minskar behovet av el för uppvärmning. Avfallsförbränningsskatt, kväveoxidskatt, höjd koldioxidskatt, fastighetsskatt, kilometerskatt och nya regelverk för nära-nollenergibyggnader är några av de skatte- och regelförslag som nu ligger på bordet och som om de genomförs försämrar fjärrvärmens möjlighet att konkurrera och bidra till ett effektivt energisystem.

Värna vattenkraftens funktioner. Vattenkraften är ryggraden i det svenska elsystemet och kritisk för leveranssäkerheten, men omgärdas samtidigt av ett mycket komplext regelverk, bland annat vad gäller tillståndsprövningar och krav på miljöåtgärder. För att säkerställa vattenkraftens roller i elsystemet så behöver vi få en tydlig politisk styrning av det statliga miljöarbetet och en rimlig ambitionsnivå. Dessutom bör Energimarknadsinspektionen (Ei) få i uppdrag att utreda hur de transmissionsavgifter som betalas till Svenska kraftnät påverkar investeringar för ökad leveranssäkerhet.

En uppdaterad elnätsreglering som går i takt med energiomställningen. Elnäten är grundläggande för att integrera en ökad andel sol och vind i systemet och för efterfrågeflexibilitet. En försenad utveckling av elnäten skulle förhindra investeringar i förnybar produktion och en mer effektiv elanvändning. Vi menar att Energimarknadsinspektionen därför bör utreda hur det regelverk som omgärdar elnätet ska ta hänsyn till den omställningen som nu sker.

Inför en marknadsmässig ersättning för systemtjänster. I dag levereras systemtjänster; funktioner för att stabilisera kraftsystemet, såsom frekvens- och spänningshållning - ofta gratis då de ”kommer på köpet” med exempelvis vatten- och kärnkraft. Med mer variabel produktion, där tjänsterna inte ingår per automatik, måste istället incitament skapas för att en marknad ska kunna erbjuda tjänsterna. Energimarknadsinspektionen bör ges i uppdrag att utreda hur leverans av systemtjänster kan säkerställas och hur en marknadsmässig ersättning ska etableras.

Fastställ en målsättning för leveranssäkerheten. Riksdagen har nyligen beslutat att Svenska kraftnät bör få i uppdrag att göra långsiktiga analyser av effektsituationen. Det är bra, men frågan är hur svaren på en sådan analys ska värderas, utan ett konkret mål? Kritiker hävdar att en målsättning riskerar att leda till kostsamma överinvesteringar, men med dagens marknadssituation riskerar vi istället att gå mot underinvesteringar. En målsättning ska motverka både under- och överinvesteringar och hjälpa marknaden att hitta rätt nivå.

Vi är måna om att energisystemet inte hamnar i samma sits som den svenska järnvägen med återkommande störningar och problem på grund av sedan länge eftersatt underhåll. Sverige har mycket goda förutsättningar för att behålla ett energisystem med en leveranssäkerhet på toppnivå, men då krävs att regelverken för energimarknaden utvecklas för att möta den omställning vi befinner oss i.

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige