DI Värmedagen

Uppvärmning står för en stor del av samhällets samlade energiförbrukning. I Sverige krävs visserligen en mindre del energi för att värma våra bostäder än i övriga Europa. Det är tack vare vårt välutbyggda fjärrvärmesystem och de alltmer effektiva värmepumparna, som framför allt värmer landets småhus; men faktum kvarstår – uppvärmningen står för ungefär en tredjedel av vår totala energianvändning.

Paul Voss, vd EuroHeat & Power, inledningstalade och började med att berätta om hur uppvärmning gått från att vara en ickefråga i EU till att nu finnas med högt upp på agendan med bland annat den nya värme- och kylstrategin som är en del av paketet om energisäkerhet. Fjärrvärme är nu högintressant i Bryssel och man ställer frågor som ”vad behövs för att få det att hända”? snarare än ”fjärrvärme, varför då, vad är det”?

Liksom i Sverige pågår det diskussioner om hur energianvändningen i näranollenergibyggnader ska se ut. Ska man räkna på köpt eller använd energi? Här kan Sverige hjälpa till med input, tyckte Paul Voss.

Fjärrvärmen har en viktig roll i energisystemet

Cecilia Hellner, biträdande kanslichef, Energikommissionen, inledde med att erkänna att värmefrågan nog varit lite negligerad i energidebatten.
– Kanske är det så att vi lite grand har glömt bort värmen i energidiskussionerna, vi har tagit vår framgångssaga i värmesektorn för given, sa Hellner. Hon redogjorde sedan för kommissionens uppdrag och arbete så här långt och fortsatte med att i korta ordalag beskriva värmemarknaden och hur prognoserna ser ut. Enligt Profus prognos för 2050 kan man räkna med ett minskat värmebehov trots en befolkningsökning på cirka 20 procent. Cecilia Hellner påpekade att fjärrvärmen ändå har så stora strategiska fördelar – med kraftvärme, avfallsförbränning och möjlighet att ta vara på spillvärme – att den troligtvis kan behålla sin konkurrenskraft trots ökad konkurrens från värmepumpar.

– Fjärrvärme är en otroligt viktig spelare för hela energisystemet, sa hon, bland annat för att den kan minska effektbehovet när det är som högst och fungera som energilager.

Gustav Melin, vd Svebio, pekade på bioenergins betydelse i klimatarbetet. Det finns stor potential för ett ökat utnyttjande av bioenergi framöver. I Europa är tillväxten av skog större än avskogningen och i Sverige har skogsarealen nästan fördubblats sen 1920-talet. Han presenterade sedan Svebios rekommendationer för hur elcertifikatsystemet bör förändras, bland annat genom att utforma det så att det inte enbart stöder energiproduktion utan också effekt.

Nya fjärrvärmelösningar

Anders Egelrud, vd Fortum Värme, talade om att man inom branschen inte varit speciellt duktig på att hitta nya produkter. Öppen Fjärrvärme som är Fortum Värmes handelsplats för spillvärme till fjärrvärmenätet, är dock just det – en ny produkt. Det är dessutom en produkt som skapar enorma möjligheter för uppvärmningen i Stockholm. Återvinning av värme genom att ta vara på datahallars spillvärme är ett utmärkt exempel på hur kunden kan bli delaktig i att åstadkomma den hållbara staden. En datahall är som ett gigantiskt element, sa Anders Egelrud. Och att placera ett element ute i skogen där det inte finns några hus är ett enormt slöseri.

Just placeringen av datahallar kom även Jon Karlung, vd för Bahnhof in på. Han berättade att om Facebook hade placerat sin datahall i närheten av en stad hade spillvärmen därifrån kunnat värma 100 000 bostäder. Bahnhofs datahallar i Stockholm säljer sin spillvärme genom Öppen Fjärrvärme. På så sätt kommer den återvunna värmen stockholmarna till del.

Boverkets byggregler borde utgå från använd energi

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen, framhöll också hur fjärrvärmen möjliggör tillvaratagande av stadens spillvärme och övriga restprodukter. Hon kom också in på den frågan som är en av de viktigaste för fjärrvärmens framtid – den om utformningen av Boverkets byggregler. Hon påpekade att byggreglerna som de ser ut idag styr valet av uppvärmning snarare än att styra hur huset byggs för bästa möjliga energikapacitet. Byggreglerna bör utgå från använd i stället för köpt energi för att vara så teknikneutrala som möjligt och för att styra just hur man bygger och inte hur man värmer.

Under paneldiskussionen om hur olika uppvärmningsformer kan kombineras för att säkra ekonomisk och miljömässig hållbarhet diskuterades också byggreglerna. Per Jonasson, vd för Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen höll då med om att man visst skulle kunna utgå från använd energi i byggreglerna, bara faktorn på 2,5 som finns på el, tas bort.

Låt kunderna vara med och utveckla fjärrvärmen

Gemensamt för de kunder som talade på Värmedagen var att de vill spela en mer aktiv roll än många vant sig vid. Man vill ha en anpassad produkt och man vill kunna känna att man bidrar själv.

Roland Jonsson, energichef HSB, talade på ämnet värmepumpar vs fjärrvärme. Han ställde frågan vad det är man eftersträvar vid energieffektivisering – att spara pengar eller energi? HSB har genom energieffektiviseringsåtgärder med bibehållen fjärrvärme minskat sina CO2-utsläpp med 40 procent sedan 2008.

Celsius är ett EU-projekt som Göteborg Energi driver tillsammans med Göteborg Stad. Projektet ska främja fjärrvärmen i Europa. 54 städer har redan tecknat sig för att börja arbeta med fjärrvärme och –kyla.

– Det är ett resultat som långt överskrider förväntningarna, berättade Lotta Brändström, vd Göteborg Energi.

Annars ville även hon gärna tala om kundanpassning, och nycklar till framtidens värmeaffär är enligt henne: Lyhördhet, ödmjukhet, att vara snabbfotad och affärsmässig.

Jenny Larsson, vd Vattenfall Heat Sverige, berättade om Vattenfalls arbete med ”Energy you want”. En strategi för att bli mer kundorienterade och ge kunderna vad de efterfrågar. Ett problem hon identifierade var att kunderna vill ha så mycket.
– Vi behöver partners för att kunna leverera allt de vill ha, sa Jenny Larsson. Det behövs samverkan med andra – kunder, energikonsulter och värmepumpsföretag till exempel.

Mycket av konferensen var uppbyggd på att det finns en motsättning mellan fjärrvärme och värmepumpar. Frågan är om den motsättningen är hållbar? Samverkan mellan branscherna vore det bästa för alla parter liksom för samhället och klimatet. Och faktum är att det fanns flera goda exempel på utsträckta händer under dagen.