Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Energilunch 26 maj – Framtidens elmarknad är ett oskrivet kort

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Huvudinnehåll

Energiforsks och Energiföretagens gemensamma energilunch den 26 maj om framtidens elmarknad drog fullt hus på Norra Latin. Ett sjuttiotal deltagare från politiken, näringsliv och bransch – bland annat – var på plats för att ta del av tre nya forskningsrapporter och diskutera aktuella frågor om de stora förändringar vi just nu ser på elmarknaden.

Efter att Energiföretagens vd Pernilla Winnhed (toppbilden) hälsat välkomna, så presenterade Lars Bergman, professor i nationalekonomi, hur kapacitetsmekanismer påverkar möjligheten att uppnå EU:s mål om en integrerad elmarknad. Vi har en situation med en allt större andel svårreglerad elproduktion som bland annat innebär mer volatila priser, risk för kortare drifttid för konventionell kraft med minskad lönsamhet som följd, och därmed risk för effektbrist.

Lars Bergman

Då finns enligt Lars Bergman två vägar att gå; antingen reglering som styr mot en viss mängd installerad effekt alternativt en bestämd nivå på leveranssäkerhet, med andra ord en ”kapacitetsmekanism”. Den andra vägen innebär en marknadslösning som är en utveckling av den modell vi har idag, men där balansansvariga får ekonomiska incitament att hålla systemet i balans.

– Jag menar att vi måste överväga en sådan utvecklad marknadslösning och motivera varför den inte skulle fungera, innan samhället fattar beslut om att införa kapacitetsmekanismer. Det finns problem som är förknippade med just kapacitetslösningar man idag inte pratar om.

Marknadsstörande effektreserv
Andre man ut var Thomas Tangerås, ekonomie doktor, som genomfört en förstudie kring samspelet mellan nationella effektreserver och marknadsintegration på en multinationell marknad. Studien visar att, även om den positiva sidan med nationella effektreserver är ökad försörjningstrygghet så sätter de också marknadens funktioner ur spel och minskar möjligheten att integrera flera marknader.

Thomas Tangerås

Thomas Tangerås menar att decentraliserat beslutsfattande om effektreserver – alltså att varje land fattar sina beslut – inte är effektivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och dessutom leder det alltid till otillräcklig marknadsintegration. Tangerås lyfte också fram att kapacitetsmekanismer kapar pristoppar – men de kapar samtidigt också alla investeringsincitament.

Behåll, reglera eller bygg ett ”lapptäcke”
Johan Bruce seniorkonsult på Sweco, presenterade tre vägar att gå; att behålla dagens marknadsmodell – vilket förutsätter att subventioner avskaffas eller en reglering där staten helt enkelt bestämmer produktionsmixen och sätter priset. Den tredje vägen är vad Bruce kallar ett ”lapptäcke”, det vill säga någon slags blandning där subventioner finns, men också ersättning för att hålla kapacitet i beredskap när vinden inte blåser. Både en reglering och ett ”lapptäcke” innebär ett mer ineffektivt system än en marknad.

Johan Bruce

– Om det är kapacitetsmarknader vi ser framför oss så visar alla studier att de bör vara regionala, annars riskerar vi att investeringar görs i de länder där man får bäst betalt och inte där produktionen behövs bäst.

Slutdiskussion med prisfokus
I den avslutande paneldiskussionen ställde Energiföretagens Mats Nilsson ett antal frågor till föredragshållarna, Pernilla Winnhed samt till Håkan Feuk från E.ON. Bland annat undrade Mats Nilsson om panelen tror att politiken kan hantera – försvara – väldigt höga elpriser. Håkan Feuk menade att ur ett samhällsperspektiv är leveranssäkerheten ännu viktigare än elpriserna, det är svårt att acceptera – eller förklara – något som roterande bortkoppling.

Lunchdeltagare

Nilsson undrade också hur Europas industri kommer att reagera på galopperande elpriser. Panelen menade att just i Norden finns det en stor del av industrin som inte kan flytta – skogen är exempelvis svår att ta med sig, och samtidigt var alla eniga om att vi sannolikt inte ska behöva se så höga priser här.

– Vi har alla förutsättningar i Norden. Om vi spelar våra kort rätt. Vi har fungerande kärnkraft, fina vindlägen och vattenkraften. Och även om och när vi går mot ett helt förnybart system så har vi goda förutsättningar att klara vår elförsörjning, avslutade Håkan Feuk.