Energiföretagen betonar behovet av långsiktigt stabil elnätsreglering
Publicerat av: Kalle Lindholm ·
I remissvaret till Energimarknadsinspektionens (Ei) ”Nya regler för elnätsföretagen inför perioden 2020–2023” efterlyser Energiföretagen Sverige mer långsiktighet. Myndighetens förslag till nytt regelverk för elnätsregleringen har omfattande brister i konsekvensanalysen, både ur ett legalt och ur ett sakligt perspektiv.
Sveriges energisystem är under omställning för att kunna ta emot mer förnybar produktion. Elnätet är en viktig möjliggörare för energiomställningen och den energiuppgörelse som träffades under förra året. Samtidigt ökar kundernas och samhällets förväntan på ett stabilt elnät för varje år. Ny elintensiv industri, ökat bostadsbyggande och fler elbilar ställer nya krav på att elnätet har kapacitet och hög leveranskvalitet.
Elnäten i Sverige har mycket olika förutsättningar och utvecklingen går i en riktning där dessa olikheter förstärks. Det finns anledning att se över hur regleringen kan möta dessa skilda förutsättningar. Strävan bör vara ett stabilt och långsiktigt regelverk där det inte blir så omfattande förändringar mellan tillsynsperioderna som det har varit hittills. Energiföretagen vill gärna ta en aktiv roll i en dialog om hur en reglering kan möta en sådan utveckling.
– Vi ser dessvärre att de förändringar som Ei nu föreslår för tillsynsperioden 2020–2023 riskerar att motverka de politiska målen om 100 procent förnybar el, ökad digitalisering och automatisering. På sikt riskeras också möjligheten att upprätthålla elnätens grundläggande funktion. Intäktsregleringen bör ge incitament för alla dessa investeringar och det gör inte Ei:s förslag, säger Energiföretagen Sveriges vd Pernilla Winnhed.
I sitt remissvar lyfter Energiföretagen bland annat:
- Den föreslagna regleringen skulle kraftigt påverka kassaflödena negativt och ge en avkastning som är långt under vad som förekommer i övriga Europa. Beräkningar visar att den föreslagna intäktsregleringen genererar så pass mycket lägre tillåtna intäkter att elnätsföretagen kommer att få otillräckliga kassaflöden under nästa tillsynsperiod. Över tid är ett positivt kassaflöde nödvändigt för att verksamheten och elnätens funktion ska kunna upprätthållas.
- Ei:s förslag strider vidare mot EU:s elmarknadsdirektiv. Enligt elmarknadsdirektivet ska metoder för beräkning av tariffer och därmed även tillåtna intäkter vara möjliga att överklaga. Av elmarknadsdirektivet och befintlig praxis följer därför att regeringen inte får fatta beslut i dessa frågor, utan att det åligger regleringsmyndigheten.
- När en förhandsreglering skapades i ellagen gjordes en bedömning av vad som skulle författningsregleras och vad som skulle fastställas i praxis, i enlighet med elmarknadsdirektivet. Nu har praxis för beräkning av kalkylräntan formats genom domstolsprocesser. Att då i förordning fastställa i detalj hur avkastningsräntan ska tas fram på ett annat sätt strider alltså både mot lag och etablerad praxis.
- Kalkylräntan ska beräknas med ett långsiktigt och stabilt tidsperspektiv. Den ska inte heller fastställas i lag, förordning eller föreskrift, utan ska vara möjlig att överklaga. Det övergripande syftet med förhandsregleringen är att skapa förutsägbarhet för elnätsföretagen och deras kunder. Kalkylräntan och därmed varje parameter måste fastställas på förhand inför varje tillsynsperiod och ska inte justeras i efterhand.