Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Politiker frågade ut branschföreträdare om cirkulär ekonomi

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Huvudinnehåll

ALMEDALEN – I Almedalen finns det nästan oändligt många seminarier där utvalda politiker får svara på frågor. När branschorganisationerna Avfall Sverige, Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige och Svenskt Vatten höll seminariet ”Hur uppnår vi ett cirkulärt samhälle i praktiken?” på måndagen var situationen den omvända. Då fick Åsa Westlund (S), Maria Malmer Stenergard (M), Rickard Nordin (C), och Lorentz Tovatt (MP), istället för att svara på frågor, ställa dem själva till de arrangerade organisationernas vd:ar.

Det till bristningsgränsen fyllda seminariet inleddes med den film som arrangörerna tagit fram tillsammans om värdet av att cirkulera de stora flödena i staden inom avfall, energi, vatten och avlopp. Sedan lotsade moderatorn Per Grankvist deltagarna med trygg hand där politikernas frågor grupperades i tre huvudteman; klimatanpassning, konsumtion och resursflöden.

Effektfrågan i elsystemet

Först ut att svara var Pernilla Winnhed, vd för Energiföretagen. På frågan från Maria Malmer Stenergard om vilka långsiktiga problem energibranschen står inför lyfte hon bland annat effektfrågan. En följdfråga blev; varför förespråkar energibranschen så starkt ett effektmål, det borde väl marknaden kunna klara?

– Vi vill att Energimyndigheten och Svenska kraftnät ska få i uppdrag att utreda hur det ska gå till. Det är jätteviktigt för att marknaden ska få rätt signaler och för tydligheten, konstaterade Pernilla Winnhed.

Miljöpartiets Lorentz Tovatt undrade sedan hur gasbranschen vill minska det fossila i sin energimix.

– Vi håller redan på att ställa om. Med rätt förutsättningar kan andelen biogas öka rätt mycket relativt snabbt, även importen kan öka. Vi tycker att regeringens beslut nyligen om en biogasstrategi och att tillsätta en utredning är bra. Vårt mål är 100 procent biogas i fordonsgasen år 2030 och det är inom räckhåll, sa Maria Malmkvist, vd för Energigas Sverige.

Klimatanpassade VA-system

Socialdemokraterna och Centern är oroliga över kommunernas förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna. Vad krävs till exempel för att klimatanpassa de svenska VA-systemen?

– Det är enkelt. Vi har gjort risk- och sårbarhetsanalyser och vi vet var vattnet rinner och riskerna finns. Sedan är det bara att göra, konstaterade Ulf Thysell, tillförordnad vd för Svenskt Vatten. Han la till att det naturligtvis inte är så enkelt – det kostar ju pengar. Men det finns också saker som politiken kan bidra med, som förändringar i Plan- och bygglagen eller att ställa krav på fastighetsägare att klimatanpassa.

Rickard Nordin, Centerpartiet undrade hur man kan hantera att olika kommuners åtgärder påverkar andra.

Samordnat myndighetsansvar

– Länsstyrelsen ska hålla ihop det men det fungerar sådär. Det är oklart vilken myndighet som ska ha ansvaret, det är i vissa delar Havs- och vattenmyndigheten, i andra Naturvårdsverket. Vi tycker att det ska vara en myndighet som har övergripande ansvar, underströk Ulf Thysell. Kommunerna behöver också samverka, det behövs idag omkring 50 000 invånare för att det ska gå ihop sig när man genomför de nödvändiga åtgärderna.

När det var dags för området konsumtion och avfall fick Weine Wiqvist, vd för Avfall Sverige svara på hur avfallsmängderna ska minskas och förebyggas.

– För att minska avfallsmängderna finns två säkra vägar; minska befolkningen eller gå igenom en rejäl recession. Mindre folk och lägre köpkraft är alltså lösningen. Men det går ju snarast åt andra hållet idag. Så vad kan man göra? Börja med produkterna. Hur kan man tillverka produkter för längre hållbarhet, som kan användas längre, frågade Weine Wiqvist.

– Vi kan förstås bidra, det finns till exempel kommuncoacher, som arbetar med att förebygga och återanvända inom kommunernas egen verksamhet. Offentlig upphandling kan fungera, men inte alltid. Ibland kan den till och med vara ett hinder.

Skatt på avfallseldning

Lorentz Tovatt tyckte att en rimlig åtgärd vore att beskatta förbränning av avfall, för att på så sätt få näringslivet att ta ett större ansvar. Då kan man använda skatter som ekonomiska styrmedel, menade han. Rickard Nordin fortsatte på förbränningsskattespåret:

– Kommer vi åt att öka återanvändningen om vi inte har avfallsförbränningsskatt?

Weine Wiqvist svar var att det finns en momsreduktion för reparation som är jättebra, liksom avgifter som beskattar innehåll i form av farliga ämnen. Och så finns ju ECO-designdirektivet.

– Vi har ju allt detta idag men ändå finns rapporter om att det slängs i alla fall. Det beror helt enkelt på att produkterna är för billiga. Råvaran måste bli dyrare, konstaterade Weine Wiqvist.

Pernilla Winnhed lyfte i sin tur fram att det funnits en avfallsförbränningsskatt tidigare och att den togs bort just för att den inte hade den styrande effekt som var tänkt.

– Däremot riskerar den att göra fjärrvärmen dyrare, så att värmeunderlaget minskar. Jag tycker att man ska vara noga med att införa styrmedel som verkligen har styrande effekt för det man vill uppnå. Vi vill inte elda sånt som kan användas någon annanstans, så vi för dialog med parter längre upp i avfallstrappan. För vi har ju deponiförbud i Sverige och det borde finnas i fler länder, konstaterade Pernilla Winnhed.

Moderatorn Per Grankvist ledde samtalet vidare till det tredje området, resursflöden, eller cirkulär ekonomi i praktiken, med en fråga till Maria Malmkvist:

Cirkulär biogas och plastfrågan

– Du har sagt att biogas är ”det ultimata exemplet på cirkulär ekonomi”. Vad menar du med det?

– Jo, det är verkligen så i och med att man använder avfall, som ska vara så lite som möjligt, matavfall och från avlopp och till och med gödsel, som i Kalmar. Med biogasen kan man köra sin bil till affären och köpa ny mat, som sedan cirkuleras vidare till nytt matavfall och avloppsslam. Från produktionen av biogasen får man också biogödsel, som kan användas för att odla ny mat som kan sälja i affären.

Åsa Westlund ställde frågan till Avfall Sverige om vilket som är deras främsta förslag för att öka återvinningen av plast och metaller?

– Det är svårt, man måste starta i produktutformningen. Det finns förslag från EU att förbjuda vissa plastsaker, men kanske behöver vi färre plastsorter? Vi är inte experterna, detta måste industrin lösa. Vi kan öka insamlingseffektiviteten, från dagens 35 procent, till 70, men också öka återvinningsprocenten. Då kan vi komma upp i 49 procent, men vart ska de återstående 51 procenten ta vägen? En förändring kan bara göras genom att gå på producenterna. Sedan tror vi förstås på att öka tillgänglighet för att återvinna, vi välkomnar beslutet om detta i förra veckan. Och vi behöver jobba mer på samverkan med andra, svarade Weine Wiqvist.

Maria Malmer Stenergard undrade vad som är viktigast för att komma åt läkemedelsrester i vattnet?

– Man måste även här jobba uppströms, även om tillverkarna inte kan ta ansvar för hela kedjan, svarade Ulf Thysell.

Ökad samverkan och rätt styrmedel

Åsa Westlund frågade Pernilla Winnhed om vad som krävs för att mer spillvärme ska tas tillvara.

– Det finns redan idag, och är en fråga om avtal mellan fjärrvärmeföretag och restvärmeleverantören. Vi kan bli bättre på samverkan men det är en hel del på gång, blev svaret.

– Ibland krävs investeringar, till exempel i nät, och för det behövs en stabil grund för fjärrvärmen, att se till att fjärrvärmen har bra konkurrenskraft. Idag är det tuff konkurrens på värmemarknaden samtidigt som det finns regelverk som diskriminerar fjärrvärmen. Ett exempel är Boverkets byggregler, där gemensamma lösningar diskrimineras jämfört med värmelösningar inne i byggnaden. Det är inte heller bra med dubbla styrmedel som koldioxidskatt när anläggningarna redan är med i utsläppshandelssystemet. Gå inte heller vidare med dyra skatteförslag som inte ger önskad effekt, avslutade Pernilla Winnhed.

Sedan var det dags för avslutning, där politikerna fick utvärdera frågestunden.

– Roligt med diskussionen om arbetet uppströms. Där vill jag gärna se tydliga förslag och jobba tillsammans med branscherna för att åstadkomma resultat, sa Rickard Nordin (C).

Lorentz Tovatt (MP) skulle velat se en mer offensiv inställning till politiska styrmedel och hade gärna pratat mer om EU ETS. Det han ändå fick med sig var att det finns en stor förhoppning på biogas framöver. Eller som moderatorn Per Grankvist översatte med glimten i ögat: ”Du lärde dig alltså att ditt eget förslag var realistiskt.”

– Jag lärde mig egentligen inget nytt. Men skulle önska mer av detta. Fler företag skulle behöva samverka mer, konstaterade socialdemokraten Åsa Westlund.

– Jag tar med mig signalen om att vi inte ska ha dubbla styrmedel. Det har vi sagt i Miljömålsberedningen och det måste vi arbeta vidare med, avslutade Maria Malmer Stenergard (M).

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Annika Johannesson

Annika Johannesson

Kommunikationsansvarig
Enhet: Politik och kommunikation
Telefon: 08-677 27 07
E-post: annika.johannesson@energiforetagen.se