Obegripligt beslut om avfallsförbränningsskatt

Publicerat av: Eva Rydegran ·

Riksdagen fattade den 4 december beslut om att en avfallsförbränningsskatt ska införas från och med den 1 april 2020.

– Det är obegripligt att riksdagen tar beslut om att införa en skatt på avfallsförbränning som utformats så att den i praktiken blir kontraproduktiv i förhållande till målsättningarna om ökad materialåtervinning och minskade klimatutsläpp, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige.

Erik Thornström tillägger:

– Det är i och för sig bra att skatten nu omgående ska utvärderas, men vår slutsats är redan nu att skatten bör avskaffas då avsedda styreffekter inte kommer att uppnås. Fortsatta utredningar kring hur materialåtervinningen ska öka och plastavfallet ska minska behöver nu fokusera på andra styrmedel och åtgärder i tidigare led.

Skatten på förbränning av avfall sägs i regeringens proposition syfta till att på lång sikt uppnå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering i enlighet med avfallshierarkin, uppfyllande av målet om att Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland samt att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

I propositionens konsekvensanalys skriver regeringen dock att ”Sammantaget bedöms skatten på avfallsförbränning ha mycket begränsad påverkan på de totala utsläppen av växthusgaser.” Regeringen konstaterar även själva att skatten inte bedöms få avsedda styreffekter före 2030:  ”Då skattekostnaden på kort sikt inte övervältras på de aktörer som genererar avfall förväntas den därmed heller inte på kort sikt att leda till en ökad materialåtervinning.”

Förutom att skatten av de flesta anses vara kontraproduktiv, införs den i ett skede då många andra regelverk försämrar förutsättningarna för fjärr- och kraftvärme. Något som även försämrar möjligheten till lokal produktion av el i ett läge då den lokala produktionen är extra viktig – särskilt i våra storstäder.

Fakta om avfallsförbränningsskattens utformning

  • Skatten utformas enligt en nettobeskattningsmodell. Skatt ska tas ut för avfall som förs in till en avfalls- eller samförbränningsanläggning. Avdrag får göras för avfall och för ämne eller som har upphört att vara avfall, och som förs ut från anläggningen.
  • Skatten kommer att tas ut med 75 kronor per ton avfall under 2020, 100 kronor per ton 2021 och 125 kronor per ton från och med 2022, och därefter årligen indexuppräknas.
  • Undantag från skatten finns för farligt avfall, animaliska biprodukter, biobränsle och viss produktion av material (primärt cementindustrins avfallsförbränning).

Utvärdering av skattens effekter väntas påbörjas inom kort

Regeringen har aviserat att Skatteverket kommer få i uppdrag att utvärdera skattens effekter och analysera behovet av förändringar i regelverket.

Utvärderingen ska bland annat omfatta skattens:

  • effekter på utsläppen av växthusgaser
  • effekter för avfallsflöden
  • effekter för import och export av avfall
  • effekter på omställningen till en cirkulär ekonomi och dess effekter för att nå klimatmålen.

Vidare ska man utvärdera:

  • hur investeringar i produktionskapacitet i avfallsförbränningssektorn påverkas
  • fjärrvärmens och företagens konkurrens­förutsättningar
  • påverkan på el- och värmeförsörjningen, särskilt effektsituationen

Analysen av behovet av förändringar i lagstiftningen ska fokusera på åtgärder för att anpassa skatten så att denna mer effektivt kan uppnå målen och förbättra förutsättningarna för materialåtervinning, enligt regeringens proposition.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Erik Thornström

Erik Thornström

Ansvarig skatter och styrmedel - resurseffektivitet och energianvändning
Enhet: Politik och kommunikation
Telefon: 08-677 27 08
E-post: erik.thornstrom@energiforetagen.se