Stor uppmärksamhet för Färdplan el

Under 2019 samlades energibranschen kring arbetet med att ta fram ”Färdplan el – för ett fossilfritt samhälle”. Resultatet presenterades vid ett seminarium i Stockholm den 16 januari, arrangerat av Energiföretagen Sverige i samarbete med Fossilfritt Sverige. Seminariet webbsändes.

Färdplanen innehåller både åtaganden som energibranschen gör för att bidra till att vi når målet om nettonoll-utsläpp år 2045 och uppmaningar till politiken att vidta åtgärder som skapar förutsättningar för att branschen ska kunna göra sin del. Energiföretagens vd Pernilla Winnhed och projektledaren Per Holm presenterade färdplanen.

 Per Holm, Energiföretagen Sverige. Foto: Mattias Jönsson

Energibranschen ska:

• Möta samhällets ökande efterfrågan på fossilfri el, när och där den efterfrågas
• Samverka med samhällets olika aktörer och skapa plattform för dialog
• Samarbeta lokalt och regionalt kring elnät och elnätskapacitet
• Kontinuerligt upprusta och utveckla elnäten
• Utveckla produkter och tjänster som gör det attraktivt för kunderna att bidra

Branschen uppmanar också politiken att samla sig för att vidta åtgärder i bred enighet. De främsta uppmaningarna är:

• Korta tillståndsprocesserna för elnät, elproduktion och elektrifiering radikalt
• Ge Svenska kraftnät i uppdrag att ha fossilfrihet i fokus vid planering och prioritering av stamnät och elnätskapacitet
• Tillsätt en offentlig utredning som tar fram en hållbar, förutsägbar och långsiktig elnätsreglering
• Ta fram en strategi för fjärrvärme och kraftvärme

Positiva kommentarer från medverkande

Efter presentationen av färdplanen följde tre olika paneler som fick kommentera.

Först ut var tre energiföretag som representerades av, från vänster, Annika Viklund, vd Vattenfall eldistribution, Erik Brandsma, vd Jämtkraft och Kristina Säfsten, vd Övik Energi. De var överens om att färdplanen är viktig för deras företag och att de redan arbetar med fossilfrihet som målbild. De var också övertygade om att målet kan nås och att många olika insatser behövs.

– Vi får inte glömma kompetensfrågan. Den är särskilt viktig för oss små företag. Det är inte alltid lätt att gå före när man är tolv personer på elnätssidan, sa Kristina Säfsten.

Därefter var det omvärldens tur att reflektera. Från vänster Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier, Lina Håkansdotter, chef för avdelningen för hållbarhet och infrastruktur, Svenskt Näringsliv, Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör Svenska kraftnät, Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen och  Ingrid Bonde, ordförande Klimatpolitiska rådet, kommenterade färdplanen utifrån sina respektive sektorer.

Samstämmigheten om att färdplanen behövs var stor, liksom förväntningarna på fortsättningen. Johanna Sandahl från Naturskyddsföreningen menade dock att beräkningen av elanvändningen år 2045 var för hög – det går att energieffektivisera mer:

– Det räcker inte med att elektrifiera, vi måste också ändra beteende och till exempel minska bilberoendet i samhället, sa hon.

Lina Håkansdotter däremot ansåg att den beräknade efterfrågan på el snarare är för låg:

– Vi på Svenskt näringsliv tror att den blir högre. Och det är inte dåligt att använda mer el, bara den är bra framställd. Det i sig gör inte att energieffektivisering inte kommer att vara väldigt viktig, konstaterade Lina Håkansdotter.

Klimatpolitiska rådets ordförande Ingrid Bonde tryckte på betydelsen av att färdplanen tagits fram och sa att många förslag är både viktiga och intressanta:

– Det är bra att färdplanen vill utreda elmarknadsmodellen. Vi behöver ifrågasätta ”energy-only-modellen”. Effekt måste få ett värde för att vi ska klara klimat och energiförsörjning, ansåg Ingrid Bonde.

Relativ enighet även i politikerpanelen

Sista panelen ut var den partipolitiska. Den bestod av de energipolitiska talespersonerna, från vänster; Mattias Bäckström Johansson, Sverigedemokraterna,  Lars Hjälmered, Moderaterna, och Lorentz Tovatt, Miljöpartiet. Även i denna panel rådde enighet om att färdplanen har stor betydelse.

Lars Hjälmered, M, sa att vi behöver mer el för att klara framtidens efterfrågan. Han lyfte bland annat fram vattenkraftens roll, behovet av ett kraftvärmepaket, ny marknadsmodell och utbyggda elnät.

Mattias Bäckström Johansson, SD, höll med i stort och ansåg att det finns mer att hämta i de mjuka delarna av tillståndsprocesserna, till exempel i samråd med markägare:

– Det finns motsättningar mellan nationella behov och kommunernas intressen. I mina tre kommuner vill alla stoppa utbyggnaden av en ny regional elledning. Hur kan vi skapa förståelse för att bygget behövs, undrade han.

Lorentz Tovatt, MP, tryckte på att energieffektiviseringen är viktig och att beräkningen av efterfrågan på el borde år 2045 därmed borde bli lägre. Han framhöll också att en del beslut redan har tagits som kan korta tillståndsprocesserna för elnät, som han vill vänta in resultatet av. Däremot såg även han ett behov av en värmestrategi, så kanske det kan bli en första fråga att söka samförstånd kring?

Svante Axelsson och Pernilla Winnhed avrundade seminariet med att konstatera att den framtagna färdplanen är viktig. 

– Idag är vi framme vid slutet på arbetet med att ta fram Färdplanen, men den bara början på det arbete vi har framför oss, avslutade Pernilla Winnhed.

Se webbsändningen i efterhand.

Läs ”Färdplan el – för ett fossilfritt samhälle”.

Hör Pernilla Winnhed och Svante Axelsson i Ekot.

Läs debattartikel, publicerad i Dagens industri.