Good COP eller bad COP? Den 3:e kommentaren om klimattoppmötet

Halvtid på klimattoppmötet…först skulle jag vilja säga: läs inte det här utan lyssna på Barbados premiärminister Mia Amor Mottley – Prime minister Of Barbados Speech- Glasgow, Cop 26, #Climate action, #Save planet earth, - Bing video . Om du verkligen vågar lyssna, det vill säga lyssna på riktigt och ta in det hon säger och låta det påverka dig och dina handlingar, så har vi en chans att klara 1,5 grader. För om vi verkligen vill klara att hålla oss under 1,5 grader så kan vi det – världen har redan visat att det går att hitta såväl medel som finansiering för prioriterade problem via de insatser som gjorts under pandemin.

Men sen då? Ja har vi ett bad COP eller ett good COP? Det är verkligen inte det lättaste att sortera ut. Klimattoppmötet brukar ju, till en större del än vad detta möte gjort, handla om ett ledarskap från FN och utveckling av regler och uppföljning av vad som åstadkommits under det rådande avtalet. Hittills har i alla fall mitt titthål fyllts av utspel från olika grupperingar utanför FN:s rådighet och struktur – avskogningsallianser, metanallianser och kolallianser. Vilka förväntningar kan vi ha på att dessa initiativ ska följas upp och ge önskade resultat? Återstår att se, men visst hopp ger det!

Ett område som mer är i Parisavtalets kärna, är vilka regler som ska gälla när länder gör gemensamma projekt. Det hanteras i artikel 6 med ett antal artikelkusiner som reglerar olika delar i detta. Det här låter säkert jättetråkigt för vissa, men det är en oerhört viktig del av Parisavtalet – det handlar om hur utsläppsåtgärder som görs i andra länder ska räknas och fördelas mellan köparland och värdland. Om dessa regler görs på ett bra sätt med respekt för värdlandets egna behov av utsläppsminskningar så kan det leda till en väldigt positiv utveckling och bidra till mycket stora investeringar globalt. Det har varit rätt tyst om detta i klimatmedia men en mycket viktig doldis i mina ögon.

Om Barbados bidragit med det viktigaste talet hittills så har nog Washington Post bidragit med den viktigaste artikeln: Climate pledges built on flawed emissions data, Post investigation finds - Washington Post . I artikeln pekar man på de mycket stora bristerna i utsläppsrapportering på olika områden inte minst från marksektorn och fossilbränsleutvinning. Det läcker mycket metan från naturgasutvinning som inte rapporteras, från utdikade våtmarker (något som är aktuellt även här i Sverige) och många länder underrapporterar utsläpp helt enkelt. Om vi ska kunna vidta rätt åtgärder för att få ned utsläppen så måste vi ju veta vad vi har för utsläpp – annars lever vi i en klimatfantasi, som konstateras i artikeln, och genomför  åtgärderna i en låtsasverklighet.

Utanför COP så har forskningsresultat presenterats som visar på valarnas stora betydelse för upptaget av koldioxid på flera sätt och dessutom för att öka produktionen av biomassa i haven – framför allt krill. Det har även konstaterats att vi har så mycket färre stora växtätare på land att vi har lite svårt att föreställa oss mängden som är borta. Den biologiska mångfalden är viktig, inte bara för sin egen skull utan också för den roll den spelar i klimatfrågan, en roll som är mer komplex och viktig än vi kunnat föreställa oss. Vi behöver hjälp av valar, insekter, våtmarker och träd för vår egen skull, för att vi ska klara klimatproblemet. Vi kommer att klara temperaturmålet på 1,5 grader tack vare den biologiska mångfalden inte tvärtom. De tjänster som valarna och andra organismer gör för klimatet kommer sannolikt att ta ett kliv in i Parisavtalet och vi behöver rikta åtgärder för att optimera dessa klimatbalanserande funktioner.

Valbajs is da shit!

Good COP eller bad COP är för tidigt att säga – får se nästa vecka. På återhörande…

Lars Andersson

Den första kommentaren finns att läsa här.
Kommentar nummer två hittar du här.