Regeringens skattehöjning riskerar elproduktionen i södra Sverige

I regeringens lagrådsremiss föreslås att en så kallad BNP-indexering införs för avfallsförbränningsskatten från och med 2023, utöver den årliga justering som ska ske enligt konsumentprisindex (KPI). Avfallsförbränningsskatten har redan höjts kraftigt sedan den infördes våren 2020 från 75 kronor per ton till 125 kronor per ton från och med 2022.

– Vi är starkt kritiska till regeringens förslag om höjd avfallsförbränningsskatt. Det är verkligen anmärkningsvärt att regeringen går vidare en kraftig skattehöjning över tid där det uttalade syftet verkar vara att lägga ned planerbar elproduktion i bland annat södra Sverige. Förslaget går också på tvärs med regeringens nyligen lanserade elektrifieringsstrategi om att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi med fokus på att värna kraftvärmens systemnyttor i elförsörjningen. Att regeringen trots detta fortsätter med ökad beskattning av fjärr- och kraftvärmen är skandalöst och går helt emot målet om ett fossilfritt samhälle och en trygg el- och värmeförsörjning, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige.

– Skatteverkets utvärdering av avfallsförbränningsskatten i höstas visade också att skatten är ineffektiv ur miljöstyrningssynpunkt. Regeringen påstår trots detta att klimatutsläppen skulle minska med en höjd avfallsförbränningsskatt, vilket saknar verklighetsförankring då avfallet oavsett måste behandlas. Utifrån lagrådsremissen verkar regeringens långsiktiga plan för hanteringen av svenskt avfall i stället vara att skicka det utomlands för förbränning eller deponering.

– Tillsammans med kraftigt ökade utsläppsrättspriser som under vintern varit uppe på 100 euro per ton för svensk avfallsförbränning åläggs branschen nu helt orimliga kostnadsökningar, vilket heller inte beaktats i förslaget. Vi vill också varna för att konsekvenserna av nedläggning av svenska avfallsförbränningsanläggningar också kommer leda till ökad avfallskriminalitet när seriös avfallshantering åläggs så höga kostnader. Vi anser i stället att den ineffektiva avfallsförbränningsskatten måste avskaffas om regeringen ska ha någon trovärdighet i uttalandena om en långsiktig fjärr- och kraftvärmestrategi, avslutar Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige.

Finansdepartementet motiverar den föreslagna höjningen av avfallsförbränningsskatten med att styreffekterna bedöms öka. Syftet med skatten på förbränning av avfall är klimatpolitiskt, och att uppnå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Men skatten styr inte på ett verkningsfullt sätt mot de mål som har motiverat den. Det visar Skatteverkets rapport till Finansdepartementet ”Utvärdering av avfallsförbrännings­skatten” som presenterades den 1 oktober 2021. Skatteverkets rapport bekräftar också tidigare utredningars slutsatser där till exempel Förbränningsskatteutredningen (SOU 2017:83) konstaterade att en avfallsförbränningsskatt inte är ett ändamålsenligt styrmedel för att bidra till uppfyllandet av de klimat-, energi- och avfallspolitiska målen.

Regeringens lagrådsremiss finns att läsa här.

Här kan du lyssna på när Erik Thornström intervjuas om frågan i Energistrategipodden.