Säkerheten i kärnkraften

Säkerhetstänkandet i kärnkraftverk är mycket högt eftersom haverier, transportolyckor, attentat med mera skulle kunna få allvarliga konsekvenser. Kärnkraftsföretagen strävar ständigt efter att förbättra säkerheten och utbilda personalen.

Omfattande säkerhetsarbete

Kärnkraftsföretagen äger gemensamt KSU, Kärnkraftsäkerhet och Utbildning, som är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. KSU bildades år 1972 av de svenska kärnkraftsföretagen och ingår sedan år 2000 i Vattenfallkoncernen. KSU analyserar drifterfarenheter från världens alla kärnkraftverk och informerar de svenska kärnkraftverken.

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, är en myndighet som övervakar kärnsäkerhet och strålskydd inom Sverige och som rapporterar till miljödepartementet. SSM bildades den 1 juli 2008 genom en sammanslagning av myndigheterna Statens Kärnkraftinspektion, SKI, och Statens Strålskyddsinstitut, SSI. Till myndighetens arbetsuppgifter hör att ställa krav på dem som bedriver verksamhet med strålning och att ge råd om skydd mot strålning. Förutom att se till att kraven uppfylls, finansierar de även forskning.

Analysgruppen är en fristående grupp med koppling till den svenska kärnkraftsindustrin som informerar om joniserande strålning, kärnkraft, hälso- och miljöeffekter av energiutvinning.

Säkerhetsarbetets tre steg

Det finns i kärnkraftverk flera olika system och anordningar som ska förhindra att oförutsedda händelseförlopp leder till allvarliga konsekvenser. Det svenska säkerhetsarbetet är upplagt i tre steg; förebygga fel, motverka att fel leder till haveri, samt lindra konsekvenserna av ett haveri.

• Det första steget i säkerhetsarbetet syftar till att förebygga fel. Alla delar i ett kärnkraftverk är byggda med hög kvalitet och stora säkerhetsmarginaler. De svenska kärnkraftverken är byggda med tanke på att människor gör fel ibland, trots träning. Därför finns 30-minutersregeln som innebär att alla åtgärder som måste ske den första halvtimmen efter ett fel alltid sker automatiskt. Personalen behöver inte stressas till några oövertänkta beslut, de har en halvtimme på sig att överblicka situationen, innan de eventuellt behöver agera.
• Nästa steg i säkerhetssystemet är att motverka att fel leder till haveri. Därför är säkerhetssystemen dubbla eller flerdubbla. Om det första systemet inte fungerar tar något av reservsystemen över. De olika säkerhetssystemen är placerade på olika ställen, så att exempelvis inte en brand slår ut alla. Om ett fel uppstår, stoppas reaktorn automatiskt. Dessutom kan strömförsörjningen ske på många olika sätt; från den egna generatorn, det yttre kraftnätet, dieselaggregat, batterier eller från gasturbiner som startar automatiskt.
• Det sista steget i säkerhetsarbetet är att lindra konsekvenserna av ett haveri. För att hindra att radioaktiva ämnen ska komma ut är svenska kärnkraftverk byggda med sex barriärer, allt ifrån bränslets keramiska form och vattenbassänger omkring reaktorn till reaktorbyggnadens robusta konstruktion. Risken att ett fel ska passera alla skyddsanordningar är mycket liten.

Extra säkerhetssystem i svenska reaktorer

Om värsta tänkbara olycka skulle inträffa och alla säkerhetssystem slutat fungera, det vill säga om en härdsmälta skulle inträffa, får radioaktivitet fortfarande inte läcka ut till omgivningen. Sveriges kärnkraftverk har därför ytterligare ett säkerhetssystem bestående av filter. Dessa finns i en separat byggnad med röranslutning till reaktorinneslutningen.

Svenska reaktorer är alltså konstruerade för att klara även den värsta tänkbara olycka. Det innebär att människor som bor i närheten av ett kärnkraftverk kan bo kvar, eventuellt efter att ha lämnat området en kort tid, även vid ett stort haveri.

Kärnkraftsförsäkringar

Det finns tre typer av försäkringar som är aktuella för ett kärnkraftverk; egendomsförsäkring, avbrottsförsäkring och ansvarsförsäkring.

Egendomsförsäkringen täcker skador på själva anläggningen medan avbrottsförsäkringen innebär att ersättning utgår om ägaren måste köpa ersättningskraft till sina kunder.

Enligt lag tecknar reaktorägare också en ansvarsförsäkring till ett ansvarsbelopp som är fastställt av riksdagen till 3,3 miljarder kronor per skadehändelse. Det ska täcka skadestånd vid eventuella händelser som drabbar omgivningen. I Energikommissionens betänkande från januari 2017 föreslår en utökning av ansvaret vid radiologiska olyckor till 12 miljarder kronor.

En svensk reaktor kan inte försäkras till ett högre belopp än totalt 15 miljarder kronor. Orsaken är försäkringsbolagens begränsade möjligheter i sina åtaganden. Inga försäkringsbolag kan eller vill försäkra någon verksamhet till ett obegränsat belopp. Detta trots att försäkringsbolagen går samman i försäkringspooler för att dela på försäkringsansvaret och sprida riskerna.