Om dammar och dammsäkerhet

Publicerat av: Anna Engström Meyer ·

För vattenkraftindustrin är säkra dammar en grundförutsättning för verksamheten. En kort information om dammar, dammsäkerhet och ansvar ges nedan.  

Om dammar, dammanläggningar och magasin

En damm är ett byggnadsverk som utgör barriär över ett vattendrag eller en 
terrängsänka, med syfte att lagra, kontrollera och/eller avleda vatten eller 
blandningar av vatten och annat material.

Begreppet dammanläggning används för en eller flera dammar som tillsammans dämmer upp ett magasin och/eller skyddar lägre liggande områden från översvämning. En dammanläggning kan även innefatta dammar som reglerar vattenytor i anslutning till magasinet.

Om dammsäkerhet

Förutsättningar för god dammsäkerhet är att dimensionera och bygga dammar med rimliga säkerhetsmarginaler, driva och underhålla dessa på ett säkert sätt samt hålla en beredskap för att kunna hantera uppkommande situationer.

En dammanläggnings säkerhet är beroende av den samlade funktionen av de tekniska system, den organisation och de människor som svarar för handhavandet av systemen. Dammsäkerhet innefattar komplexa frågeställningar där systemsyn omfattande människa, teknik och organisation (MTO) samt informationshantering är en viktig utgångspunkt.

Inriktningen i dammsäkerhetsarbetet är att både reducera sannolikheten för att dammhaveri inträffar och konsekvenser därav.

Arbetet med dammsäkerhet planeras utifrån analys av risker i verksamheten och utvärdering av säkerheten. Analysen baseras på kunskap om och värdering av dammanläggningars utformning, prestanda och tillstånd samt konsekvensers omfattning i händelse av haveri.

Osäkerheter föreligger vad gäller dammanläggningars beskaffenhet och de belastningar som de kan utsättas för. Därför bör försiktighet och säkerhetsmarginaler generellt tillämpas i dammsäkerhetsarbetet.

Ansvaret för dammsäkerhet

Dammägare har ett mycket långt gående juridiskt ansvar. 2014 infördes reglering om säkerhetsklassificering av dammar i kapitel 11 i Miljöbalken (1998:808) och Förordning (2014:214) om dammsäkerhet i kraft. Denna lagstiftning innebär att vissa dammar får en dammsäkerhetsklass beslutad vilken i sin tur innebär krav på konsekvensutredningar med mera. Syftet är att klassificera dammarna utifrån möjliga konsekvenser för samhället vid ett eventuellt haveri. Svenska kraftnät har i sin roll som dammsäkerhetsfrämjande myndighet upprättat vägledningar och stöd kopplat till den nya dammsäkerhetslagstiftningen. Energiföretagens riktlinjer, RIDAS, knyter an till regleringen och ger ytterligare vägledning om dammsäkerhetsarbete för medlemsföretagen. 

Den som har ansvaret att underhålla en damm, oftast är det dammägaren, ska utarbeta och följa rutiner för så kallad egenkontroll. Här utgör branschens riktlinjer en stor del i det arbetet. Dessutom ska bästa möjliga teknik användas för att undvika skador. Dammägaren har det yttersta ansvaret för dammsäkerheten.

Dammsäkerhetsarbetet bedrivs konsekvensstyrt. Det innebär att kraven på säkerhetsinsatser och åtgärder ställs i relation till bedömda konsekvenser i händelse av dammhaveri och att resurser används där de ger störst säkerhetsnytta. Exempelvis görs kontroll av dammens tillstånd, till exempel fördjupade inspektioner och dammsäkerhetsutvärderingar, oftare på en damm där konsekvenserna av ett dammhaveri är stora. 

Dammar kopplade till vattenkraftverksamhet

Av landets runt 10 000 dammar är knappt hälften kopplade till vattenkraftsverksamhet. Av dessa bedöms omkring 200 medföra mycket stora konsekvenser om ett dammhaveri skulle inträffa. De flesta av landets stora dammar, liksom delar av de mindre dammarna, tillhör företag som är medlemmar i Energiföretagen Sverige. Det handlar om så kallade kraftverks- och regleringsdammar.