Havsbaserad vindkraft

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

Vindkraftsparker till havs kan byggas större än de som byggs på land beroende på att det är mer konkurrens om markanvändningen på land och att det inte finns tillräckligt stora lämpliga ytor – framför allt i södra Sverige. Vinden är kraftigare och jämnare till havs och ligger ofta runt 9 meter/sekund jämfört med 7-7,5 Meter/sekund på land. En annan fördel är att det är lättare att prognosticera vind till havs än på land vilket underlättar för driften av elsystemet.

Vindkraftverken kan också av flera anledningar byggas större beroende på mindre påverkan på närboende och att det exempelvis inte finns någon storleksbegränsning pga logistik som på land där man behöver ta hänsyn till vägnät och andra hinder. Större vindkraftverk innebär att de fångar mer vind genom att ha större rotor (längre vingar) detta gör att den sk kapacitetsfaktorn till havs blir ca 50% jämfört med ca 40% på land. Kapacitetsfaktor är ett mått som innebär att man beskriver elproduktionen i ett vindkraftverk genom att ange hur stor andel av tiden det motsvarar om vindkraftverket skulle producera för full effekt. I verkligheten producerar ett modernt vindkraftverk el mer än 90 % av tiden men med varierande effekt.

Idag byggs vindkraftverk till havs med navhöjder på 150 m och med en rotordiameter på ca 200 m och med en effekt på omkring 10 MW. Hittills har effekten per verk dubblerats var 6:e år. Vi ser att vindkraftverk på 15 MW totalhöjd på 280 m planeras att byggas före 2024 vilket innebär att efter 2030 kan vi ha nått en storlek på 30 MW/verk och då med betydligt större rotordiameter än idag. Större rotor ger större area samtidigt som kostnaderna inte ökar proportionellt – går att ha lägre höjd över havet för rotorn jämfört med på land.

Många projektörer som söker tillstånd nu väljer att söka på 350 m totalhöjd. Det största vindkraftverket idag är på 14 MW och är 220 m hög samt är placerat i Rotterdam. Utvecklingen går snabbt och det kommer andra prototyper med större rotor inom kort.  Parallellt med den snabba storleksökningen som ökar elproduktionen så sker också, precis som för vindkraft på land, ständigt mindre tekniska förbättringar.

Tekniken utvecklas och det finns även flera koncept för flytande vindkraftverk som kommer att kunna nyttja platser med djupare vatten – det är dock än så länge mer kostnadseffektivt med bottenfasta fundament där dessa är möjliga. För bottenfasta fundament är ca 50-70 m djup gränsen vilket såklart gör att med ett genomsnittsdjup i Östersjön på drygt 50 m är situationen där fördelaktig (finns även ett flertal lämpliga platser på västkusten).  Det är tydligt att kostnaden för havsbaserad vindkraft gått ned över tid vilket kan spåras i de auktionerna som görs i flera länder där den erbjudna ersättningen till företagen gått ned kraftigt. Landbaserad vindkraft kan fortfarande produceras till en lägre kostnad men det är svårt att få fram tillräcklig volym för den fördubbling av elanvändning som vi ser framför oss. All fossilfri el som går att få fram kommer att behövas.

Situationen för havsbaserad vindkraft har flera sidor. Det finns många företag som vill investera så i havsbaserad vindkraft i Sverige men det är inte så lätt att få tillstånd. Exempelvis så blir det ofta nej från Försvarsmakten och i flera fall så använder kommunerna sitt veto mm. Ett problem är att även om man tar tidiga kontakter med båda dessa aktörer så får företagen inga bindande svar förrän långt senare i processen vilket skapar stor osäkerhet. I ekonomisk zon (dvs utanför territorialgränsen) så är det regeringen som beslutar om tillstånd, där finns tex ingen kommunal bestämmanderätt, trots detta så tar det lång tid att få fram beslut. Det ligger idag – september 2022 – mer än 30 TWh havsbaserad vindkraftsproduktion för prövning hos regeringen.  Tillstånden behöver komma snart om vi ska kunna få det uppsvinget för havsbaserad vindkraft som vi kommer att behöva runt 2030. Timingen med nätanslutningen för de havsbaserade parkerna är också ibland en stötesten och processerna runt detta behöver utvecklas. Finns också planer på att ha vätgasproduktion till havs i vissa vindkraftsanläggningar vilket kan ge nya affärsmöjligheter.

Hur ska man förstå svårigheten att få tillstånd? Det är med vindkraft som med många andra företeelser, det är den negativa opinionen som hörs mest. En kommun kan se behovet av elproduktion för industri mm men det är ändå tufft att möta en opinion som är högljudd och negativ även om de negativa individerna är färre än de positiva. Forskning visar att oron är större för negativa effekter innan än vad som faktiskt upplevs efter utbyggnaden. Det är därför bra att åka förbi någon befintlig havsbaserad park för att se verkligheten innan man bildar sig sin uppfattning.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Lars Andersson

Lars Andersson

Ansvarig för vindkraft, solenergi och energilager/vätgas
Enhet: Politik och kommunikation
Telefon: 08-677 25 04
Mobil: 070-111 27 02
E-post: lars.andersson@energiforetagen.se