EU:s utsläppshandel

Syftet med EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU-ETS, är att länder och företag ska få möjlighet att välja mellan att genomföra utsläppsminskande åtgärder i det egna landet/företaget eller att köpa utsläppsrätter som då ger utsläppsminskningar någon annanstans. På så sätt ska de minst kostsamma åtgärderna genomföras först, så att den totala kostnaden för att uppfylla Kyotoprotokollet blir så låg som möjligt.

I dagsläget omfattas el- och värmeproduktion samt energiintensiv industri av systemet. Från och med år 2012 ingår även flygoperatörerna i handelssystemet.

Under år 2017 låg priset på utsläppsrätter på en fortsatt låg nivå. Lågkonjunkturen är en orsak till de låga priserna. Flera studier visar dock på att en minst lika viktig orsak till det låga priset är överlappande styrmedel för att öka andelen förnybar energi och för att öka energieffektiviteten.

Under 2016 sker förhandlingar i EU för att skärpa utsläppshandelssystemet, för att bättre kunna leva upp till Parisavtalet. I februari 2016 röstade EU-parlametet igenom ett antal förslag.

Läs gärna mer hos Naturvårdsverket.

Milstolpar i systemets utveckling

EU:s system för handel med utsläppsrätter startade den 1 januari 2005. Den första handelsperioden löpte mellan åren 2005 och 2007 och benämndes försöksperiod.

Den andra handelsperioden pågick år 2008 till 2012 i överensstämmelse med Kyoto-protokollets åtagandeperiod.

I december år 2008 kom EU-parlamentet och ministerrådet överens om ett reviderat regelverk för handelsperioden år 2013 till år 2020. Ett totalt tak har beslutats som motsvarar 21 procents minskning av utsläppen mellan åren 2005 och 2020. Vidare används auktionering som tilldelningsmetod i kraftsektorn, med vissa undantag, till skillnad från gratis tilldelning som gällde tidigare. För industrin delas utsläppsrätterna ut gratis men en successiv övergång till auktionering ska ske.

Europeiska rådet antog i oktober år 2014 ett klimatmål om att minska utsläppen med 40 procent till år 2030 tillsammans med ett mål om 27 procent förnybar energi och 27 procents energieffektivisering.

År 2015 lade EU-kommissionen fram ett förslag till revidera utsläppshandelssystemet från år 2021 och framåt. Enligt det nya förslaget ska utsläppen i systemet minska med 2,2 procent per år istället för som idag med 1,74 procent per år. Anledningen till denna förändring är det nya klimatmål till år 2030 som EU antog hösten år 2014.

Utöver detta föreslår EU-kommissionen att industrin fortsatt ska få gratis tilldelning av utsläppsrätter men färre branscher ska få maximal tilldelning. Vidare föreslås ett antal fonder skapas kopplat till utsläppshandelssystemet i syfte att främja innovativ teknik, modernisering av energisystemen i Östeuropa med mera. Förslaget är under förhandling inom EU.

Under år 2015 antog Rådet och Parlamentet ett beslut om att införa en marknadsstabilitetsreserv år 2019 i utsläppshandelssystemet. Det innebär att utsläppsrätter läggs i en reserv när det finns ett överskott av dem och att de återförs till marknaden när det finns ett underskott. Syftet är att göra systemet mer robust mot efterfrågechocker i ekonomin och därmed minska volatiliteten i priset på utsläppsrätter.

Reformering av systemet

2017 beslutade Rådet och Europaparlamentet om en reformering av handelssystemet, för kommande handelsperiod (2021-2030). Beslutet innebär bland annat att det totala antalet utsläppsrätter ska minska med 2,2 procent per år från och med år 2021 (vilket kan jämföras med dagens 1,74 procent per år). Syftet är att uppnå målet om utsläppsminskningar på 43 procent, vilket är beslutat enligt EU:s 2030-ramverk för de verksamheter som ingår i utsläppshandeln.

Beslutet innebär också att de utsläppsrätter som årligen förs över i marknadsstabilitetsreserven och som överstiger föregående års auktionering, från och med 2023 kommer att annulleras. Det innebär att mer än 2 miljarder utsläppsrätter kommer att annulleras 2023 och att det kan komma att annulleras utsläppsrätter framöver för de åren då det finns ett stort överskott.