Resiliens och motståndskraft för verksamheter
Publicerat av: Emma Johansson
Kraven på att hantera svåra händelser och kriser har ökat, till följd av återuppbyggnaden av civil- och totalförsvaret där offentliga verksamheter och privata företag möts i den nya beredskapshanteringen. Resiliens handlar om verksamhetens förmåga att stå emot och klara av en förändring, samt återhämta sig och vidareutvecklas över tid. Dagens hotbild som beredskapen ska hantera är komplex och kan tolkas på olika sätt. Energiföretagen hjälper till att fånga upp medlemmarnas behov inom detta växande område.
Det behövs kunskap och samsyn om hur beredskapsfrågor hanteras mellan olika aktörer såsom myndigheter, kommun och verksamheter, och hur aktörer uppfattar och hanterar sin roll. Energiföretagen och dess medlemmar fångar tillsammans upp och tydliggöra energibranschens uppdrag och behov av beredskapsfrågor ur ett energisystemperspektiv (samhällets beredskap inom el, värme och kyla). Dels för att effektivisera företagens administration kopplad till beredskapsfrågor, dels för att bli en tydlig part inom området.
Här är några centrala aspekter att tänka på:
1. Riskbedömning och analys
· Identifiering av hot: Genomför en grundlig analys av potentiella risker och hot mot verksamheten.
· Risk- och Sårbarhetsanalys: Bedöm verksamhetens svagheter och hur dessa kan påverka motståndskraften.
2. Strategier för beredskap
· Beredskapssplan: Utarbeta handlingsplaner för olika krisscenarier.
· Övningar och utbildning: Regelbundna övningar för att träna personalen och testa beredskapsplaner.
3. Resiliensbyggande
· Flexibilitet i processer: Skapa flexibla arbetsmetoder som kan anpassas vid kriser.
· Diversifiering av resurser: Minimera beroendet av enskilda leverantörer eller resurser.
4. Teknologiska lösningar
· Cybersäkerhet: Stärka IT- och OT-säkerheten för att skydda mot cyberhot.
· Backup-system: Implementera redundanta system och säkerhetskopior för att skydda kritisk information.
5. Kommunikation och samverkan
· Intern och extern kommunikation: Säkerställ tydliga kommunikationskanaler under kriser.
· Samarbete med andra aktörer: Etablera nätverk och samarbeten med andra organisationer för att dela resurser och information.
6. Uppföljning och utvärdering
· Kontinuerlig förbättring: Regelbundet utvärdera och uppdatera beredskapsplaner baserat på lärdomar från övningar och faktiska incidenter.
Att implementera dessa åtgärder kan kraftigt öka en organisations motståndskraft och förmåga att hantera kriser effektivt.
Ökat fokus på beredskapsfrågor i samhället
CER-direktivet (2022/2557) ska säkerställa att störningar eller avbrott bland samhällsviktiga verksamheter kan förebyggas, motverkas, och hanteras. Direktivet täcker in verksamheter som levererar tjänster eller infrastruktur vilka är nödvändiga för att upprätthålla samhällets grundläggande behov och säkerhet. Energisektorn är en av de utpekade kritiska infrastrukturerna som kommer att omfattas.
CER är nära besläktat med NIS2 men har i stället för cybersäkerhet fokus på alla störningar eller avbrott som orsakas som exempelvis klimatförändringar, naturolyckor, terrorattacker, pandemier, bränder eller andra allvarliga händelser.
Elberedskapslagen
Svenska kraftnät är utsedd till Sveriges elberedskapsmyndighet. Elberedskapsverksamheten omfattas av lagar, förordningar och föreskrifter. Elföretags skyldigheter enligt Elberedskapslag (1997:288) är bland annat att:
- Anmäla anläggnings-/verksamhetsförändringar av väsentlig betydelse för elförsörjningen, se Svenska kraftnäts föreskrifter SvKFS2023:1 som gäller från 1 april 2024 se Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling (svk.se)
- Genomföra de åtgärder som Svenska kraftnät beslutat och upprätthålla åtgärderna enligt villkor i beslut.
- Lämna de uppgifter som behövs för tillsynen samt för klarläggande av om beredskapsåtgärder behöver vidtas.
- Upprätta risk-och sårbarhetsanalys avseende säkerheten.
- Anmäla störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället om Svk föreskrivit om sådan skyldighet (på gång).
Läs mer här