Totalförsvar och beredskap
Publicerat av: Kalle Lindholm
Utan el och värme fungerar inte samhället. För Energiföretagen Sverige är det givet att energibranschen, utifrån den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde, behöver vidta åtgärder som ger en robust totalförsvar avseende el, värme och kyla. Vi ger här en vägvisning i åtta punkter om försörjningstrygghet.
I Sverige behöver det skapas förutsättningar för en mer hållbar, robust och motståndskraftig energiproduktion i fredstid, och planläggas hur leveranskedjor och distribution av energi ska kunna fortgå i höjd beredskap. Energi spelar en avgörande roll för att öka försörjningstryggheten och förmågan att fortsätta verksamheten i samband med ett väpnat angrepp.
Företag är skyldiga att på begäran delta i totalförsvarsplanering. Enligt lagen (1982:1004) och förordningen (1982:1005) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen, ska företag lämna vissa upplysningar och medverka i planeringen när det begärs av berörd myndighet. Förordning (1982:1005) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen | Sveriges riksdag (riksdagen.se). Samhällsviktig verksamhet, som är nödvändig för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet omfattas av dessa bestämmelser.Om du är ett företag, är det viktigt att vara medveten om dessa skyldigheter och samarbeta vid totalförsvarsplaneringen.
Författningssamling för totalförsvaret i urval att ha koll på som träder i kraft under skärpt och/eller högsta beredskap. För dig som vill fördjupa dig finns även Totalförsvarets författningshandbok med lagtexter som rör totalförsvaret som uppdateras regelbundet.
Ökat fokus på försvarsfrågor i samhället
Försörjningsberedskapen ska så långt som möjligt kunna säkerställa flöden i varukedjor i fred, kris och under höjd beredskap och ytterst krig.
Det finns ett ökat fokus på totalförsvar och beredskapsfrågor med anledning av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde. Försvarsmakten, MSB och övriga berörda myndigheter har återupptagit en sammanhängande planering för totalförsvaret i och med Totalförsvarsproposition 2021–2025 där nya mål för det militära respektive civila försvaret presenteras.
Läs mer här
- Krisberedskap & civilt försvar (msb.se)
- Energiberedskap (energimyndigheten.se)
- Elberedskap | Svenska kraftnät (svk.se)
Grundläggande totalförsvarsjuridikutbildning via webben
Försvarshögskolans utbildning i Totalförsvarsjuridik. Webbutbildningen riktar sig till dig som vill lära dig mer om det svenska totalförsvaret och dess regelverk. Kursen beräknas ta ca 45 minuter. Du hittar kursen här
MSB utbildning Totalförsvar ett gemensamt ansvar. Webbutbildningarna Totalförsvar och Skydd mot informationspåverkan ska utveckla grundläggande kunskap om området totalförsvar samt uppmuntra till ett gemensamt ansvarstagande i totalförsvarsplaneringen.
Åtta åtgärder för stärkt försörjningstrygghet
Energisystemet behöver fungera och vara robust vid kris för att även kunna fungera vid höjd beredskap och krig. Vi kan öka den fossilfria elproduktionen. Men då behövs en snabbare utbyggnad av elnäten. Det behövs även mer stöd och långsiktiga marknadsförutsättningar som en del i ett skydd av Sveriges energiförsörjning. En ökning av elproduktionen skulle också sänka elpriserna och öka arbetstillfällena.
Kriget i Ukraina har tydligt visat vikten av att förbereda sig på förhand, så att det finns planer att sätta i verket vid behov. I Sverige behöver myndigheterna skapa prio-ordning om det smäller samtidigt på flera håll. Cyberangrepp och militära attacker kan slå ut delar av eller hela energiförsörjningen. Mer samordning bör ske med privata näringslivet, samt samordning mellan myndigheter om scenarier och beredskapsplaner. Energitjänster måste få styras av marknaden i normalläge, men vi måste ha tydliga mål gällande prio-ordning av tjänster vid nationell kris och krig.
Mer personal behövs för att öka takten och bygga ut den fossilfria elproduktionen och bibehålla försörjningstryggheten i Sverige. Vi behöver även stärka upp genom en återaktivering av civilplikten inom energisektorn när personal faller ifrån samtidigt som arbetsbördan ökar i kriser och krig.
Energiföretag är starkt beroende av leverantörer och underentreprenörer utanför den egna organisationen. För att hantera nationella storstörningar och ge företag förutsättningar att planera för personaltillgång vid höjd beredskap och krig behöver civilplikten återinföras. En aktivering av civilplikten innebär att grundutbildning, repetitionsutbildning och beredskapstjänstgöring blir en naturlig del i beredskapsarbetet, vilket är en viktig del i att vara förberedda.
Försvaret av Sverige är i grunden en statlig uppgift. Med ansvarsprincipen följer att elföretag har en skyldighet att upprätta en beredskapsplan för höjd beredskap och krig. Med en förväntan att aktörer ska finansiera detta själva riskeras en snedfördelning i den nationella försörjningstryggheten. Det civila försvaret behöver vila på lika konkurrens på en fri marknad som gynnar alla företag, både regionalt och lokalt, och därför behöver det statliga ansvaret och finansiella stödet tydliggöras.
Den nationella lagerhållningen, samt fördelning, behöver förstärkas för både råvaror och reservkraft, samt för drivmedel och bränslen. Brist på samordning påverkar försörjningstryggheten negativt. Sverige behöver bygga internationellt samarbete och kunna ta emot stöd, både civilt och militärt.
Det är svårt att förutsäga precis vilken materiel som behövs (beror på typ av angrepp och vilka sektorer som berörs). Ett förslag här är att ta fram avtalsberedskap för flexibilitet för den civila beredskapen.
Kriget i Ukraina startade med cyberangrepp där landets elförsörjning slogs ut. Det är nödvändigt att cyberangrepp samordnas nationell vid kaskadeffekter hos företag och i samhället. Det vore positivt om Nationella cybersäkerhetscentret (NCSC) knyter an till det privata näringslivet för att tillsammans skapa en motståndskraft att hantera storskaliga cyberangrepp. Privata företag har expertis på detta område och kan bidra.
Energisektorns beroende av högriskleverantörer i länder utanför Europa för kritiska komponenter skapar både kritiska försörjningskedjor och cybersårbarheter i energisystemet. Myndigheter och privata aktörer behöver aktivt bevaka och analysera kritiska råvaror och komponenter samt bränslen som är av stor betydelse för motståndskraft och konkurrenskraft.
Kontakta mig om du vill veta mer
Emma Johansson
Ansvarig säkerhetsfrågor
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 25 05
E-post: emma.johansson@energiforetagen.se